Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Befängt att tro att affärsjuristerna vill åt uppdragen som offentlig försvarare”

Debatt
Publicerad: 2013-11-26 11:20

REPLIK/DEBATT – av Ingrid Arnesdotter, professor em. i affärsrätt och Andreas Norlén, jur. dr och riksdagledamot (M) i Konstitutionsutskottet

 

Med vår artikel i Dagens Juridik 2013-11-05 ville vi initiera en bred och nyanserad diskussion om vilka krav på formell utbildning som bör ställas på den som vill bli ledamot av Sveriges advokatsamfund.

Vi framförde att den logiska utgångspunkten för att definiera behörigheten till advokatyrket, enligt vår uppfattning är vilka roller en advokat kan bedömas ha inom det svenska rättssystemet.

Vi urskilde två huvudroller, nämligen den rådgivande och den processförande. Vidare hävdade vi att: ”Båda rollerna innebär i regel specialiseringar på olika rättsområden” samt konstaterade: ”Advokatyrket är således mycket mångfacetterat”.

I denna replik vill vi bemöta ifrågasättanden som återkommer i ett antal av kommentarerna till artikeln.

Hur lång är utbildningen, egentligen?

Svar: 300 hp.

För att bli antagen till något av de två affärsjuridiska masterprogrammen krävs en kandidatexamen, med ett innehåll som i avsevärd utsträckning är ekvivalent med innehållet i (det relevanta av) de två affärsjuridiska kandidatprogram om 180 hp som finns vid Linköpings universitet. Masterprogrammen omfattar vardera 120 hp. Således kräver en masterexamen studier om sammanlagt 300 hp.

Hur många poäng i juridik har den som vid Linköpings universitet har genomgått ett kandidatprogram och ett masterprogram i affärsjuridik? 

Svar: 240-260 hp

Vi har inkluderat två uppsatser i affärsrätt (15 hp + 30 hp) och praktik (15 hp).

Ifråga om utbildningen med Europainriktning har vi dessutom inkluderat 10,5 hp i fransk respektive tysk affärsrätt samt 10,5 hp i Frankrikes/Tysklands politiska och rättsliga institutioner, samhällsskick, affärskultur samt seder och bruk i arbets- och näringsliv. Avsikten med dess studier är att kunskaperna i det aktuella landets affärsrätt skall bli funktionella.

Vad gäller det andra masterprogrammet ingår istället 7,5 hp av en kurs om sammanlagt 15 hp och som gäller ”Juridisk och ekonomisk företagsanalys”.

Vad skall affärsjuristerna med advokattiteln till?

Svar: För den som utbildats till affärsjurist, är det rationellt att vilja kunna få konkurrera, med sina specifika kunskaper, förmågor och färdigheter, på hela den arbetsmarknad där sådana kunskaper, förmågor och färdigheter är av central betydelse.

Det är befängt att tänka sig att affärsjuristerna vill åt uppdragen som offentlig försvarare. Den som valt en affärsjuridisk utbildning vill givetvis ägna sig åt affärsjuridik. Det kan man göra bland annat genom att arbeta vid en affärsjuridisk byrå.

Företrädare för affärsjuridiska advokatbyråer har sagt oss, att ägarna av sådana byråer ofta är tveksamma till att anställa affärsjurister, på grund av att dessa inte har möjligheten att bli delägare. Affärsjuristerna saknar den möjligheten därför att de saknar möjligheten att bli ledamöter av Advokatsamfundet.

Vi vet att affärsjuristerna är efterfrågade såväl i näringslivet som av myndigheter som bedriver affärsverksamhet. Något mer än hälften av de nyutexaminerade affärsjuristerna från Linköping får sin första anställning inom privat sektor. När arbetsmarknaden är god påbörjar 60 procent av de nyutexaminerade sin första anställning inom mindre än en (1) månad efter det att de avslutat sin utbildning.

I mycket goda tider är motsvarande tal 80 procent. I mycket svåra tider sjunker talet till 40 procent men ytterligare 50 procent börjar arbeta inom en till två månader efter avslutad utbildning.

Vi vet även att affärsjuristerna (som grupp) snarare har högre än lika goda inkomster som gruppen jurister med en traditionell examen. Vi anser därför att det inte är troligt att de affärsjuridiska byråernas tvekan skulle bero på att affärsjuristernas utbildning inte gör dem lika väl lämpade för affärsjuridiskt arbete som de traditionellt utbildade juristerna är.

Varför nöjer sig inte affärsjuristerna med möjligheten att skaffa sig dubbla examina?

Svar: Det är rationellt att inte vilja ägna tid och studiemedel åt att skaffa sig kunskaper som sannolikt inte kommer till användning inom affärsjuridiskt arbete.

Till denna kategori räknar vi bland annat kunskaper i/om rättshistoria, brottmålsprocessen och straffrätt i fråga om brott som typiskt sett saknar koppling till affärsverksamhet.

Är det sant, att de affärsjuridiska programmen befolkas av studenter som har för svaga betyg för att komma in på någon av de traditionella juristutbildningarna?

SVAR: Givetvis inte. Studenterna har valt utbildningen, därför att för den som vill ägna sig åt affärsjuridik är det rationellt att välja en utbildning, vars innehåll är skräddarsytt för just affärsjuridiskt arbete. 

I kommentarerna återkommer inte sällan antagandet att studenterna på de affärsjuridiska programmen inte haft något annat val (på grund av svaga betyg). Ibland antas de dessutom/istället ha blivit lurade att tro att en affärsjuridisk masterexamen utgör inträdesbiljett till Advokatsamfundet.

Ingetdera av antagandena motsvarar verkligheten.  Antagandet om ”lurendrejeri” förefaller vara resultatet av en föga välvillig fantasi. Alltsedan utbildningen startade år 1994, har dess ledning varit mycket noga med att aldrig förespegla någon att en affärsjuridisk examen ger möjlighet att bli ledamot av Advokatsamfundet.

Myten om ”dåliga betyg” har väl kunnat uppstå på grund av att de som jämför antagningspoäng inte vet att de faktiskt jämför äpplen och päron. De särskilda behörighetskrav, som gäller för tillträde till de affärsjuridiska programmen, medför att de antagna inte har fått tillgodoräkna sig så kallade meritpoäng för vissa gymnasiekurser. Det har däremot den fått,  som söker till någon av de traditionella juristutbildningarna. Det handlar om hela 1,5 – 2 poäng.

Dessutom är det givetvis så att den lägsta antagningspoängen inte bevisar vare sig att samtliga antagna, eller ens majoriteten av dem, har ett poängtal i närheten av detta lägsta poängtal.

Sanningen är alltså att majoriteten av studenterna har mycket goda meriter. De är dessutom ofta mycket studiemotiverade. Den som väljer en utbildning med en uttalad profil, vet vad hen vill arbeta med under sitt yrkesliv.

Vadå ”skräddarsydd” utbildning?

SVAR: Ämnesinriktning, ur vilket perspektiv rätten betraktas samt träningen i ”att tänka som en affärsjurist”.

I vår förra artikel använde vi uttrycket ”ett proaktivt arbetssätt”. Vi anser att ett gott affärsjuridiskt arbete kräver att juristen förmår ”tänka som en entreprenör och handla som en konstruktör”.

Rätten betraktas som ett normsystem som såväl skapar handlingsmöjligheter som begränsar handlingsutrymmet. Affärsjuristens roll anser vi vara att använda detta normsystem som ett redskap, för att realisera inom en affärsverksamhet definierade, långsiktiga och kortsiktiga, verksamhetsmål.

De juridiska lösningar som affärsjuristen föreslår, skall vara väl anpassade till de ekonomiska och organisatoriska förhållandena.

Juristutbildningen vid Linköpings universitet är skräddarsydd för affärsjuridiskt arbete; genom sammansättningen av ämnen, genom förmedlingen av det ovan beskrivna förhållningssättet och genom träning i ett arbetssätt som är anpassat för den juristroll vi beskrivit ovan.

 


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se