Kvinnan, som uppger sig vara ovan vid datorer och internet, läste därför alla mail som kom till sin nya e-postadress. Ett av dessa var från en bankman i Dubai, som tipsade henne om en lönande och säker investering. Hon nappade på erbjudandet, och mailade iväg uppgifter som sin bank.
En kort tid därefter blev kvinnan kontaktad av sin svenska bank, som meddelade att det kommit ett brev till dem med hennes namn på. I närvaro av bankpersonal öppnade kvinnan brevet, vilket visade sig innehålla en check på 40 000 engelska pund.
Kvinnan verkade överraskad av detta, men sade att det rörde sig om försäkringsutbetalningar från försäkringar som hennes före detta man tecknat till förmån för deras gemensamma barn. Hon skrev under checken och informerades om att hon skulle bli återbetalningsskyldig om det var något fel med densamma, samt att det skulle ta några dagar innan hon fick tillgång till pengarna.
Under följande dygn fick kvinnan ytterligare mail från bankmannen i Dubai, varpå det framkom att pengarna avsåg investeringsprojektet. Kvinnan tog ut pengarna som satts in på kontot, och skickade dem vidare till Taiwan i två omgångar, där de enligt bankmannen skulle investeras.
När banken fick besked om att checken härstammade från ett parti checkar som stulits i England, och därmed var falsk, kontaktade den kvinnan för att få tillbaka pengarna. Hon hördes dock inte av.
Det finns enligt Linköpings tingsrätt inte någon omständighet som talar för att kvinnan inte haft uppsåt att vilseleda banken och att tillägna sig pengarna. Hon kan därför inte undgå ansvar för bedrägeri. Tingsrätten dömde henne till sex månaders fängelse.
Lika som tingsrätten kommer Göta hovrätt fram till att kvinnan gjort sig skyldig till grovt bedrägeri genom brukande av falsk urkund. Hovrätten mildrar dock straffet, och dömer henne till villkorlig dom och 100 dagsböter om 30 kronor, eftersom kvinnan även är återbetalningsskyldig gentemot banken med 530 300 kronor.
