– Polisen får nu mandat att på egen hand avgöra när och var övervakningskameror ska placeras. Det ska gå fort och det ska vara enkelt för polisen att få kameror på plats, säger inrikesminister Mikael Damberg.
Kamerabevakning utan tillstånd från Datainspektionen
Enligt regeringen innebär lagförslaget att kamerabevakningslagen ändras så att Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan att först behöva inhämta tillstånd från Datainspektionen.
Lagändringen är tänkt att ge de brottsbekämpande myndigheterna bättre och snabbare möjligheter att förebygga, utreda och lagföra brott genom att effektivisera kameraövervakningen.
Förebyggande effekter
Enligt regeringen är kameraövervakningen inte endast effektiv i brottsutredande syfte, utan kan också ha förebyggande effekter på brottsligheten.
Som exempel lyfter regeringen fram narkotikabrottslighet på allmänna platser, som torg och parker. Enligt regeringen kan kamerabevakningen också leda till ökad trygghet och att fler personer vistas på offentliga platser.
Intresseavvägning ska värna integritetsskyddet
För att värna integritetsskyddet föreslår regeringen att myndigheterna endast ska få bedriva kamerabevakning om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
Enlig regeringen är det upp till myndigheterna själva att genomföra och dokumentera intresseavvägningen. Tillsyn ska utövas av Datainspektionen, som även ska kunna ta ut en sanktionsavgift i det fall en myndighet underlåter att genomföra intresseavvägningen.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här