DEBATT – av Parul Sharma, chef för företagssamarbeten, Rädda Barnen
I betänkandet En lag om företagsansvar – genomförande av EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet föreslår en statlig utredning nya krav på stora företag att identifiera, förebygga, begränsa och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö.
Det är ett viktigt steg. Företagens ansvar kan inte sluta vid den egna verksamhetens eller Sveriges gränser. Affärsbeslut som fattas här kan få långtgående konsekvenser för människor i globala verksamhetskedjor och lokalsamhällen.
Barnkonventionen ingår i det människorättsliga ramverk som lagen vilar på. Utredningen konstaterar också att barn kan vara särskilt utsatta, men trots det är barnrättsperspektivet sparsamt utvecklat. Barns rättigheter behandlas främst inom generella resonemang om mänskliga rättigheter eller i samband med barnarbete.
Barnrätt är mer än barnarbete
Barnarbete är en av de allvarligaste formerna av exploatering och måste bekämpas kraftfullt. Samtidigt är företagens påverkan på barn betydligt bredare än så.
Barn påverkas av sina föräldrars löner och arbetsvillkor, av företagens produkter, digitala tjänster, datainsamling, reklam och marknadsföring. De påverkas av föroreningar, markförvärv, resursutvinning och klimatförändringar. I konflikter och katastrofer påverkas de även av företagens säkerhetsarrangemang, leveranser och affärsrelationer.
Ett företag kan vara fritt från barnarbete och ändå påverka barns rätt till hälsa, utbildning, privatliv, trygghet och utveckling.
Barn är dessutom inte små vuxna, utan de drabbas på särskilda sätt. Eftersom de befinner sig under fysisk, psykisk och social utveckling kan samma produkt, utsläpp eller ekonomiska förändring få större och mer långvariga konsekvenser för barn. En förlorad skolgång, exponering för miljögifter eller digital exploatering kan påverka ett helt liv.
Barnrätten måste därför integreras från början, inte läggas till i efterhand.
Barnen finns i hela verksamheten
Barns rättigheter kan påverkas av styrelsens riskhantering, företagens inköpsbeslut, arbetsvillkoren för föräldrar och omsorgspersoner, hanteringen av unga arbetstagare och praktikanter samt i produktutveckling, marknadsföring och klagomålssystem.
Externt finns barnen i leverantörskedjorna och lokalsamhällena samt bland företagens användare och konsumenter. De är barn till anställda, barn som påverkas av miljöavtrycket och barn som möter företagens produkter, tjänster och kommunikation.
Barnrätt kan därför inte vara en isolerad fråga för hållbarhetsavdelningen. Kompetensen måste finnas hos styrelse och ledning, men också inom inköp, HR, juridik, produktutveckling, marknadsföring, säkerhet och regelefterlevnad.
Meningsfulla samråd kräver kompetens
Utredningen En lag om företagsansvar föreslår att företag ska bedriva ett meningsfullt och effektivt samarbete med parter som berörs av verksamheten. Företagen ska identifiera och hantera hinder för sådant samarbete, samt vid behov samråda med externa experter.
Det är en viktig utgångspunkt. Men i förhållande till barn räcker det inte att skicka en enkät eller bjuda in till en vanlig intressentdialog.
Barn kan sakna kunskap om sina rättigheter, vara beroende av de vuxna eller arbetsgivare som orsakat skadan och riskera repressalier om de berättar. Exempelvis ålder, språk, funktionsnedsättning och digitalt utanförskap kan skapa ytterligare hinder.
Företag behöver därför kunna avgöra när barn bör konsulteras direkt, hur deltagandet görs tryggt och frivilligt och hur barnens synpunkter ska påverka besluten. De måste också veta när barn bör stödjas eller företrädas av personer och organisationer med särskild barnrättskompetens.
Här kan etablerade barnrättsaktörer som Rädda Barnen bidra med kunskap, metoder och oberoende perspektiv. Sådan samverkan ska inte ersätta barns egna röster. Den ska göra det möjligt att höra barn utan att utsätta dem för nya risker.
Samma perspektiv måste gälla företagens klagomålssystem. Ett system kan vara öppet för alla på papperet men omöjligt för ett barn att använda. Mekanismerna måste vara begripliga, trygga och konfidentiella. Gottgörelse för ett barn kan dessutom kräva mer än ekonomisk ersättning, exempelvis återgång till skolan, vård, skydd eller långsiktigt stöd.
Kompetens avgör om lagen får effekt
Den föreslagna lagen bygger på riskbaserad prioritering. Företagen ska först hantera de mest sannolika och allvarliga effekterna. Utan barnrättskompetens finns en risk att barns situation bedöms med vuxnas måttstock, att långsiktiga konsekvenser för barns mående och utveckling underskattas eller att risker prioriteras bort eftersom det saknas lättillgängliga data.
Avsaknad av information om barn betyder inte att barn inte påverkas. Det kan betyda att företaget inte har ställt rätt frågor.
Rädda Barnen, UNICEF och UN Global Compact har gemensamt tagit fram Children’s Rights and Business Principles. De visar hur företag påverkar barn i arbetslivet, på marknaden, i lokalsamhället och genom miljön. Principerna kan, tillsammans med annan barnrättsexpertis, ligga till grund för den vägledning och kompetensutveckling som nu behövs.
Vi uppmanar därför regeringen att:
· Ställa krav på företag att genomföra barnkonsekvensanalyser i sitt aktsamhetsarbete,
· ge tillsynsmyndigheten ett tydligt uppdrag och tillräcklig barnrättskompetens,
· ställa krav på företag att utveckla kompetensfrämjande insatser för styrelser, ledningar och operativa funktioner,
· tydliggöra hur trygga och meningsfulla samråd med barn ska genomföras,
· säkerställa att klagomåls- och gottgörelseförfaranden fungerar för barn, och
· involvera barnrättsorganisationer och andra relevanta experter i arbetet med vägledning, utbildning och metoder.
Den nya lagen kan bli ett historiskt steg för företagens ansvar. Men det förutsätter att barnen inte bara finns i lagens bilagor. De måste bli synliga i företagens styrning, affärsmodeller och beslut.
