En familj bestående av två föräldrar och en son som fötts i Sverige beviljades flyktingstatus i migrationsdomstolen.
Nu ska Migrationsöverdomstolen pröva frågan om om det förhållande att två föräldrar beviljats flyktingstatusförklaring innebär att även ett barn också ska beviljas flyktingstatusförklaring.
Migrationsverket beslutade att bevilja två föräldrar och deras tvåårige son ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring – och nekade dem samtidigt flyktingstatusförklaring.
Detta då verket inte ansåg att pappan eller mamman riskerade att utsättas för förföljelse i sitt hemland samt att ”den generella situationen” för barn inte är sådan att det finns skäl att bevilja skydd som flykting enbart på grund av någon är ett barn.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Överklagade beslutet
Familjen överklagade beslutet till förvaltningsrätten och anförde, bland annat, att principen om familjens enhet är ett vedertaget begrepp inom asylrätten och innebär att familjemedlemmar till en flykting normalt sett ska åtnjuta samma skydd och status i mottagarlandet.
Familjen anförde visare att sonen inte skulle komma i åtnjutande av samma förmåner och rättigheter som sina föräldrar om han inte beviljas flyktingstatus. Det skulle strida mot såväl principen om familjens enhet, UNHCR:s handbok samt barnkonvention.
Vidhöll inställningen angående sonen
Migrationsverket ändrade sig i förvaltningsrätten angående flyktingstatus för föräldrarna och tillstyrkte att dessa skulle beviljas sådan. När det gällde sonen vidhöll dock verket sin tidigare inställning och pekade på att han inte riskerade förföljelse om han åker till Syrien, varken på grund av egna skäl eller på grund av asylsmitta och därför inte skulle beviljas flyktingstatusförklaring.
Han är dessutom född i Sverige och ingick inte i familjeenheten vid flykttillfället. Migrationsverkets inställning är att barn som föds i Sverige inte bör ha rätt till derivativ status då utgångspunkten är att det ska vara fråga om familjekonstellationer som fanns vid tillfället för flykten samt under flykten.
Föräldrarna beviljades flyktingstatus
Migrationsdomstolen fann ingen anledning att göra någon annan bedömning än Migrationsverket avseende föräldrarna och beviljade dessa flyktingstatus.
När det gällde sonen ansåg domstolen att ett nyfött barn blir en ny familjemedlen i en redan existerande familj – även om barnet föds i Sverige. Den nu aktuella familjen fanns redan i deras hemland och utökades efter att föräldrarna kommit till Sverige. Enligt domstolens mening var det därför inte fråga om en nyetablerade familj i asyllandet där en derivativ skyddsstatus skulle kunna vara oförenlig med familjemedlemmens rättsliga ställning.
I UNHCR:s ”Procedural Standards for Refugee Status Determination under UNHCR ́s Mandate, Unit 5” har det tydliggjorts att alla ogifta barn under 18 år till asylsökande som är berättigade flyktingstatus, inklusive barn till flyktingen födda i värdlandet/asyllandet, förutsatt att derivativ flyktingstatus inte är oförenlig med deras rättsliga ställning, generellt bör anses vara berättigade till derivativ flyktingstatus. Detta ansåg förvaltningsrätten ger en uppfattning om hur UNHCR anser att derivativ flyktingstatus ska appliceras.
Frågan ska prövas i överdomstolen
Sammantaget ansåg domstolen att barn som fötts i Sverige, i vart fall de som prövas tillsammans med sin familj, har rätt till derivativ skydds status – om en familjemedlem uppfyller kriterierna för skyddsstatus och förut- satt att det inte är oförenligt med barnets rättsliga ställning.
Sonen var därför att betrakta som flykting och skulle därför beviljas flyktingstatus.
Domen kom dock att överklagas, till Migrationsöverdomstolen, som nu meddelat prövningstillstånd avseende frågan om det förhållandet att föräldrarna beviljats flyktingstatusförklaring innebär att även barnet ska beviljas flyktingstatusförklaring.
