Den som är släkt med någon som misstänks för brott har laglig rätt att avstå från att vittna. Syftet är att anhöriga inte ska tvingas in i en intressekonflikt med närstående.
Detta kan dock innebära stora problem för åklagare eftersom en vårdnadshavare, som till exempel slagit den andra vårdnadshavaren, kan bestämma att barnet inte får vittna i domstol.
En av de åklagare som erfarit att föräldrar undgår straff genom att hindra sina barn att vittna är Alexandra Bopp i Stockholm som arbetar med brott mot barn och brott i nära relationer.
– Det här är ett stort problem för oss. Vi har sagt i flera år att lagstiftningen måste ändras, men det har vi inte fått något gehör för, säger hon till tidningen.
Enligt Alexandra Bopp är det vanligt att brottsmisstänkta föräldrar motsätter sig förhör med deras barn.
– Egentligen skulle vi vilja vara mer offensiva när barn har viktiga vittnesuppgifter. Nu är det istället så att vi ofta inte hör dem alls eftersom situationen är som den är, säger hon till tidningen.
Till följd av den juridiska gråzonen har det ställs krav från flera håll om att barn som bevittnar brott i familjen ska få särskilda företrädare. En av dem som är för den lösningen är advokat Elisabeth Massi Fritz.
– Det är mycket märkligt att den misstänkte föräldern ska kunna påverka ett vittnesmål. I de fallen gör vi inte tillräckligt för att se till barnets intressen. Därför borde det vara alla barns rättighet att ha en objektiv vuxen person som företräder dem, säger hon till Dagens Nyheter.
Advokatsamfundet har enligt tidningen inte gjort några uttalanden i frågan, men generalsekreteraren Anne Ramberg tycker att problematiken är uppenbar.
– Barnen riskerar att bli gisslan för sina föräldrars olika intressen. Det är ett hål i lagen som man borde kunna angripa utifrån barnkonventionen, säger hon till tidningen.
Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg har nu börjat utreda hur man ska förhålla sig till frågan.
– Vi har fått in frågor om det här från åklagare i hela landet. Det verkar som om olika domstolar gör olika bedömningar. Besluten går åt olika håll i både tingsrätt och hovrätt. Som det är idag är rättsläget osäkert, säger åklagaren Bodil Ericsson som leder utredningen till Dagens Nyheter.
