Svenska Bankföreningen är skarpt kritisk i en framställan till Lagrådet angående regeringens förslag om en bankskatt. Svenska Bankföreningen hemställer nu att Lagrådet förordar att regeringens beslut om en proposition grundas på EU-kommissionens prövning.
Regeringen föreslår att en så kallad riskskatt påförs ett fåtal kreditinstitut. Regeringen har föranmält riskskatten till EU-kommissionen för prövning mot EU:s statsstödsregler. Svenska Bankföreningen hemställer nu att Lagrådet förordar att regeringens beslut om en proposition grundas på EU-kommissionens prövning.
– Precis som tidigare bedömer vi att förslaget strider mot EU:s statsstödsregler, som innebär ett förbud mot statliga åtgärder som påverkar handeln mellan EU-länderna och snedvrider konkurrensen genom att otillbörligt gynna vissa företag, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg i en kommentar på hemsidan.
Nio banker ska betala årlig skatt
Regeringens förslag innebär att nio banker och kreditinstitut, inklusive statliga SEK och SBAB samt kommunägda Kommuninvest, ska betala en årlig skatt på fem till sex miljarder kronor. Skatten ska betalas utöver de drygt fem miljarder som årligen betalas i resolutions- och insättningsgarantiavgift.
Enligt Bankföreningen skulle en sådan skatt få långtgående negativa konsekvenser för svenska jobb, svensk tillväxt och svenska bankers konkurrenskraft.
Bankföreningen har under arbetet låtit Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, och Jérôme Monsenego, professor i internationell skatterätt, analysera om förslaget som lades fram under hösten 2020 kan komma att strida mot EU-rätten.
Fyra rättsutlåtanden
I fyra rättsutlåtanden framgår att regeringens förslag om riskskatt kommer att leda till otillåten konkurrenssnedvridning och även strida mot EU:s regler om fri etableringsrätt och fri rörlighet för kapital.
– Rimligtvis blir det svårt för EU-kommissionen att godkänna förslaget i dess nuvarande skick, säger Hans Lindberg.
Rättsutlåtandena konstaterar att det första förslaget om riskskatt kommer att leda till konkurrenssnedvridning mellan svenska kreditinstitut med skulder över respektive under gränsvärdet, men också mellan svenska kreditinstitut och utländska kreditinstitut utan fast driftställe i Sverige. Förutsättningarna som låg till grund för rättsutlåtandet om olikbehandlingen mellan utländska filialer och utländska dotterbolag har i och för sig ändrats, men även lagrådsremissen behandlar filialstruktur annorlunda jämfört med dotterbolagsstruktur, varför utlåtandena till största del fortsatt är relevanta.
Vidare skriver Bankföreningen att utöver att strida mot statsstödsreglerna, innebär bland annat skattens territoriella omfattning i kombination med begränsade möjligheter till avräkning för utländsk motsvarighet till riskskatt, sannolikt ett hinder mot såväl etableringsfriheten som reglerna om fri rörlighet för kapital.
Kostnaderna vid finanskris är inte analyserade
Bankföreningen skriver även att det i lagförslaget hänvisas till att staten riskerar substantiella kostnader vid en eventuell finanskris. Men i lagförslaget har man inte kvantifiera dessa kostnader.
”För att en skatt ska anses motiverad bör det åtminstone finnas en analys som visar att det angivna motivet till skatten är relevant för införandet och att det valda skatteuttaget motsvarar den kostnad som samhället riskerar att drabbas av. Eftersom en sådan analys saknas anser Bankföreningen att den föreslagna skatten inte är motiverad”.
Såsom även Finansinspektionen och Skatteverket påpekat i remissvar, undrar även Bankföreningen varför resolutionsregelverket, som är tänkt att motverka att finansiella risker uppstår och bygga en buffert att använda vid en kris inte räcker till.
Syftet med skatten är missvisande
Bankföreningen skriver även att vad som anförs om syftet med den föreslagna skatten framstår som ”klart missvisande”.
”Det som föreslås är i sak inte något annat än en nytillkommande skatt som rent allmänt ökar statens inkomster med fem till sex miljarder årligen och därigenom bidrar till att vidga möjligheterna att öka statens utgifter för olika ändamål. Här kan tilläggas att de medel som skulle tillkomma på statsbudgetens intäktssida vid ett genomförande av riskskatten på intet sätt föreslås hållas reserverade eller förbehållna för det angivna ändamålet att ge stöd vid en finansiell kris. Regeringen har tillkännagivit att skatteintäkterna planeras att användas till ökade försvarsanslag”.
Bankföreningen påpekar även att förslaget brister bland annat eftersom det saknas en klar koppling mellan storlek på skuld och risken för att orsaka indirekta kostnader vid en finansiell kris. Skattebasen återspeglar inte risken för att kreditinstitutet går omkull och uppskattar inte de indirekta kostnaderna för det fall institutet för det.
Inte legitim
”Det är uppenbart att regeringen är medveten om att den valda skattebasen inte har något med mått på risk att göra. Skattebasen har valts av förenklingsskäl och den föreslagna skatten har inget med risk för indirekta kostnader att göra. Såsom påpekats av flera remissinstanser måste en skatt vara motiverad för att vara legitim. De anförda argumenten håller inte för att göra skatten legitim”, skriver Bankföreningen.
