Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att Dalslands Sparbank har rätt till avdrag för ränta på den del av en efterställd skuld som inte får ingå i bankens kapitalbas.
Högsta förvaltningsdomstolen anser att Dalslands Sparbank har rätt till avdrag för ränta på den del av en efterställd skuld som inte får ingå i bankens kapitalbas.
Dalslands Sparbank hade ett förlagslån på nominellt 45 miljoner kronor med för- fallodag den 8 april 2019. Förlagslånet var efterställt bankens övriga skulder. Banken gjorde avdrag för ränta med närmare tre miljoner kronor i deklarationen för beskattningsåret 2017. Eftersom huvuddelen av förlagslånet inte fick räknas in i kapitalbasen för det aktuella året ansåg banken att hela ränteutgiften var avdragsgill.
Därför undanröjer och avvisar HFD ansökningar om förhandsbesked
Högsta förvaltningsdomstolen har i flera avgöranden under senare tid undanröjt och avvisat ansökningar om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden. Vilka situationer är det då som HFD bedömt annorlunda än nämnden, och vad har domstolen tagit fasta på när det gäller synen på angelägenhetskrav, samt förekomsten av utrednings- och bevisfrågor respektive handlingsalternativ? Börje Leidhammar redogör för aktuell HFD-praxis och vad sökande bör iakttaga för att få sin ansökan om förhandsbesked prövad.
Skatteverket medgav inte avdrag
Huvudregeln är att ett företags ränteutgifter ska dras av som kostnad vid inkomstbeskattningen. En bank får dock inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i bankens kapitalbas. Den del av ett efterställt lån som får räknas in i kapitalbasen minskar successivt under de sista fem åren av lånets löptid.
Skatteverket beslöt att inte medge avdrag för räntan eftersom förlagslånet till sin karaktär var en sådan skuld som fick ingå i bankens kapitalbas. Att lånet var i slutet av sin löptid och därför bara delvis fick ingå i kapitalbasen ändrade inte karaktären på lånet. Skatteverket ansåg därför att ränteutgiften i sin helhet om- fattades av avdragsförbudet.
Allmänna ombudet ansökte om förhandsbesked
Allmänna ombudet ansökte om förhandsbesked och frågade om bankens ränteutgift för förlagslånet under beskattningsåret 2017 var avdragsgill helt eller delvis och, om ränteutgiften var delvis avdragsgill, med vilket belopp avdrag skulle medges.
Skatterättsnämnden fann att ränteutgiften var avdragsgill till den del lånet inte fick räknas in i kapitalbasen och att avdrag skulle medges med 65 procent av utgiften.
HFD:s resonemang
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i domen att avdragsförbudet i inkomstskattelagen bara gäller ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen. Så länge den återstående löptiden på en sådan skuld är mer än fem år omfattas därmed ränteutgiften i sin helhet av avdragsförbudet oavsett om skulden faktiskt ingår i kapitalbasen. Under de sista fem åren av skuldens löptid minskar den del som får ingå i kapitalbasen successivt. Räntan på den del av skulden som får ingå i kapitalbasen omfattas alltjämt av avdragsförbudet medan räntan på resterande del faller utanför.
Dalslands Sparbank har således rätt till avdrag för ränta på den del av förlagslånet som inte får ingå i kapitalbasen och det har inte kommit fram något som ger anledning att frångå Skatterättsnämndens beräkning av den avdragsgilla räntan.
