Nyligen överlämnades delbetänkandet ”En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen” av Polismetodutredningen. Med elektronisk kommunikation avses dels så kallade trafikuppgifter; information om vilka teleadresser som kommunicerat med varandra, när och var detta skedde, samt vilken typ av kommunikation som användes, och dels själva innehållet i telefonsamtalet, sms-meddelandet, telefaxmeddelandet eller e-post-meddelandet. Polismetodutredningens delbetänkande avser huvudsakligen inhämtning av trafikuppgifter.
Målet för utredningens arbete har varit att upprätthålla en effektiv brottsbekämpande verksamhet, samtidigt som rättssäkerheten och integritetsskyddet ska förstärkas. Frågan är hur bra man lyckats.
Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet, konstaterar att integritetsskyddet faktiskt stärkts i förundersökningar avseende brott vilka kan föranleda fängelse, i och med att de aktuella uppgifterna enbart kommer att kunna inhämtas efter beslut om hemlig teleövervakning. Samtidigt öppnar utredningen för inhämtning av elektronisk kommunikation vid bötesbrott, något som inte är möjligt med dagens lagstiftning.
– Även om inhämtningen blir mer reglerad så är det troligt att fler personer kommer att bli berörda. Om detta är ett framsteg beror på hur man ser på balansen mellan lagföring av bötesbrott och integritet, säger Mark Klamberg.
Enligt förslaget ska beslut gällande inhämtning av elektronisk kommunikation inom ramen för underrättelseverksamhet fattas av chefen för den brottsbekämpande myndigheten. Ett särskilt organ, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, ska genom tillsyn trygga rättssäkerheten.
Mark Klamberg konstaterar att nyordningen ger upphov till frågeställningar liknande de som var aktuella i FRA-frågan: Hur angelägen är underrättelseverksamheten, och hur effektiva är kontrollinstanserna?
– Eftersom underrättelseverksamhet omgärdas av sekretess är det svårt för utomstående att få definitiva svar. På ett mer allmänt plan är frågan hur mycket trygghet vi vill skapa och vilka samhällsintressen vi vill värna utan att myndigheternas vakande öga upplevs som alltför kvävande, menar Mark Klamberg.
Sveriges Advokatsamfunds generalsekreterare Anne Ramberg tycker att det är bra att möjligheterna att inhämta uppgifter enligt LEK avskaffas.
– Det var hög tid att ta bort möjligheten att gå förbi domstol. Förslaget innehåller dock en rad brister och går inte tillräckligt långt i rättssäkerhetshöjande åtgärder, säger hon.
Anne Ramberg menar att domstolsprövning borde äga rum i större utsträckning, och att ytterligare preciseringar erfordras för att tillåta åklagare att fatta beslut.
– Skärpning krävs beträffande förutsättningar för inhämtning av elektronisk kommunikation, beslutsordning och efterkontroll, sammanfattar Advokatsamfundets generalsekreterare, som också anser SÄPO fått för stora undantag i Polismetodutredningens delbetänkande.
Pär Ström, integritetsombudsman på tankesmedjan Den nya välfärden, tycker att idén att samla alla regler för inhämtning av elektronisk information i en enda lag är bra.
– Men det är dåligt att det bara ska krävas böter i straffskalan för att få ut IP-nummer från en internetleverantör. Uppgifter om till vilka sajter man surfar är mycket känslig information. Här luktar det beställningsjobb åt upphovsrättsindustrin som vill komma åt fildelare, säger han.
Att det vid underrättelseverksamhet ska gå att inhämta elektroniska data utan domstolsbeslut bäddar enligt Pär Ström för missbruk.
– Sådan inhämtning kan ju drabba oskyldiga som bara råkar vara på en viss plats en viss tid, konstaterar integritetsombudsmannen.
Inte heller Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets ordförande, anser att Polismetodutredningens förslag gällande inhämtning av elektronisk kommunikation uppfyller kraven på rättsäkerhet och integritet, och gör precis som Mark Klamberg jämförelser med FRA-lagen.
– Ett paradigmskifte har inträffat när det gäller övervakning av individer som jag tror få medborgare är medvetna om. För rättsäkerhetens skull behövs ett utredningsarbete som ger en helhetsbild av lagsituationen, säger hon.
Från Journalistförbundets utgångspunkt behövs framförallt ett grundlagsperspektiv i detta arbete, enligt Agneta Lindblom Hulthén.
– Riksdagens majoritet har enligt mitt förmenande desavouerat grundlagens regler om meddelarfrihet och källskydd via vanlig lag. Särregleringarna som gjorts i dessa lagar är lätta att kringgå och omöjliga att kontrollera. Jag kan inte se att det förhåller sig på annat sätt med förslagen i Polismetodutredningen.
Särskilda regler för journalister vill Agneta Lindblom Hulthén inte ha.
– I motsats till många av våra kolleger ut i Europa är vi inte förtjusta i sådana särregleringar. Att offentlighetsprincipen omfattar alla medborgare tycker vi till exempel är utmärkt, säger Journalistförbundets ordförande.
Johanna Haddäng
