En miljö- och byggnadsnämnd beslutade att ett ärende om detaljplan för ett vindkraftverk skulle behandlas vid den offentliga delen av sammanträdet, trots att miljö- och stadsbyggnadschefen angett att det var ”solklart” att detaljplanearbete var myndighetsutövning.
Han rekommenderade de ledamöter som ansåg att fråga var om myndighetsutövning att reservera sig mot beslutet.
Fyra ledamöter gjorde så, med motivering att det stred mot 6 kap. 19 a § kommunallagen, KL, att behandla myndighetsärende på den offentliga delen av sammanträdet. Dessa fyra reserverade sig även när nämnden beslutade i ärendet.
Scenariot upprepades vid ett sammanträde några veckor senare.
Vid det senare sammanträdet hade en före detta chefsjurist bjudits in, och som informerade om offentliga sammanträden och myndighetsutövning.
Av en promemoria vilken bifogades nämndens sammanträdesprotokoll framgår att ett ”detaljplaneärende helt klart innebär myndighetsutövning” och därför ska handläggas inom stängda dörrar, både vad gäller antagandebeslutet och eventuella beredningsåtgärder. När kommunfullmäktige beslutar om antagande av detaljplan ska sammanträdet däremot inte ske inom stängda dörrar.
Ledamöterna som reserverat sig anmälde det inträffade till Justitieombudsmannen, JO, som konstaterar att nämnden borde ha behandlat detaljplaneärendena inom stängda dörrar. Nämnden har vid två tillfällen fått information om regelverket, att detaljplanearbete är myndighetsutövning.
– Att under sådana förhållanden ändå behandla ärendena vid offentliga sammanträden är anmärkningsvärt. Nämnden förtjänar allvarlig kritik för att ha satt sig över den rättsliga regleringen som gäller dess verksamhet, konstaterar JO Hans-Gunnar Axberger.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
