Arbetsdomstolen dubblar, jämfört med tingsrätten, skadeståndet för utebliven lön till en felaktigt avstängd polis.
Även om han inte längre var godkänd för säkerhetsklassad anställning som polis kunde han ha anvisats annat arbete.
Den i dag 39-årige mannan har sedan december 2010 haft en tillsvidareanställning hos Polismyndigheten. Den 27 mars 2020 beslutade Polismyndigheten om uppsägning av hans anställning på grund av personliga skäl.
Han delgavs uppsägningsbeskedet den 1 april 2021 och hade en uppsägningstid om fem månader. Anställningen beräknades upphöra den 31 augusti 2020.
Ville ogiltigförklara uppsägningen
39-åringen väckte den 1 juli 2020 talan vid Varbergs tingsrätt angående ogiltigförklaring av uppsägningen. I det målet beslutade tingsrätten den 30 juni 2021 interimistiskt att hans anställning skulle upphöra från den dagen. Målet om ogiltigförklarande av uppsägningen har sedermera avskrivits efter att mannen återkallat sin talan. Parterna är överens om att hans anställning upphörde den 30 juni 2021.
Parterna är oense i fråga om när Polismyndigheten fick kännedom om att 39-åringen väckt talan om ogiltigförklarande av uppsägningen. Det är dock ostridigt mellan parterna att hans anställning bestod även efter den 31 augusti 2020 på grund av den väckta talan om ogiltigförklarande av uppsägningen.
Säkerhetsklassningen drogs in
Tvist föreligger mellan parterna i fråga om han har rätt till lön från och med september 2020 till och med juni 2021. Det är ostridigt mellan parterna att han inte har utfört något arbete för Polismyndigheten under denna period.
Det är vidare ostridigt att Polismyndigheten inte har påfordrat honom att inställa sig för något arbete. Parterna är däremot oense i fråga om han stått till Polismyndighetens förfogande under aktuell period.
I målet är ostridigt att 39-åringen på grund av att hans säkerhetsklassning dragits in fråntogs alla möjligheter att tjänstgöra som polis. Han fick lämna ifrån sig sin uniform, tjänstevapen, passerkort och polislegitimation med mera. Det är också ostridigt att han var avstängd fram till dess att beslut fattades om hans uppsägning.
Polismyndigheten har gjort gällande att 39-åringen i samband med att han delgavs beslutet om uppsägning fick muntligt besked om att han var arbetsbefriad under uppsägningstiden och således inte längre var avstängd. 39-åringen har uppgett att han inte fick något besked om arbetsbefrielse i samband med delgivning av uppsägningen.
Inte stått till arbetsgivarens förfogande
Sammantaget ansåg Varbergs tingsrätt att omständigheterna är sådana att 39-åringen haft fog för sin uppfattning att han var avstängd eller på annat sätt förhindrad att arbeta som polis även efter att uppsägningstiden löpt ut. Det har då ålegat arbetsgivaren att upplysa honom om att så inte var fallet. Detta har inte skett förrän den 1 februari 2021 när Polismyndigheten i e-post till 39-åringens ombud meddelat att lönekravet bestreds på den grunden att han inte stått till arbetsgivarens förfogande, än mindre utfört arbete för arbetsgivarens räkning under den aktuella perioden.
39-åringen har uppgett att han i anledning av det meddelandet från Polismyndigheten kontaktade en kollega angående arbetet. Han har dock inte lämnat några mer konkreta uppgifter om vad som sades vid det samtalet. Kollegan har heller inte haft något minne av ett sådant samtal. 39-åringen har således inte visat att han stått till arbetsgivarens förfogande eller att han hade fog för uppfattningen att han var avstängd från arbetet efter den 1 februari 2021.
Vid denna bedömning hade han rätt till lön från och med september 2020 till och med januari 2021. Han begärde 303 600 kronor men fick nöja sig med cirka hälften – 151 800 kronor.
Kunde inte användas i arbete som polis
I Arbetsdomstolen får han dock ersättning fullt ut, alltså dubbelt mot tingsrätten. AD konstaterar inledningsvis att det är ostridigt att Polismyndigheten fattade beslut om att inte längre godkänna mannen för säkerhetsklassad anställning och sa upp honom av personliga skäl samt att det uppkommit tvist om uppsägningens giltighet och att anställningen varat till och med den 30 juni 2021.
39-åringen kunde på grund av beslutet att inte längre godkänna honom för säkerhetsklassad anställning inte användas i arbete som polis. Det är ostridigt att Polismyndigheten inte påfordrat att han skulle utföra något arbete under perioden februari-juni 2021. Polismannen har därmed enligt anställningsskyddslagen rätt till lön under den aktuella perioden oberoende av om han varit eller uppfattat sig vara avstängd.
39-åringen har inte varit sjuk den aktuella perioden och det har inte heller framkommit att han av annan orsak då varit arbetsoförmögen. Senast den 1 februari 2021 kände Polismyndigheten till att mannen krävde lön. Om Polismyndigheten, som på grund av författning var förhindrad att fortsätta använda honom i arbete som polis och hade tagit ifrån honom arbetsredskap och inpasseringskort, velat påfordra något arbete av honom under tvistetiden, har det, menar AD, ankommit på Polismyndigheten att tydligt anvisa honom sådant arbete.
AD: Polisen har stått till myndighetens förfogande
Det har Polismyndigheten inte gjort. Att Polismyndigheten hävdat att han inte stod till arbetsgivarens förfogande eller var olovligt frånvarande är, enligt AD, inte ett sådant anvisande av arbete.
Arbetsdomstolen kommer således till slutsatsen att 39-åringen får anses ha stått till Polismyndighetens förfogande för arbete under februari-juni 2021. Han har därför rätt till lön även under denna period med yrkade och av staten vitsordade belopp. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet härmed.
Domen refereras inte av Arbetsdomstolen. Blendow Lexnova
