”Avskaffa rätten för anställda att sitta i bolagsstyrelser – inrätta företagsråd i stället”

KRÖNIKA – av advokaterna Sten Bauer och Magdalena Berg, Baker & McKenzie Advokatbyrå

I företag med fler än 25 anställda kan de anställda begära att få representation i styrelsen. Beslut om sådan representation fattas av en lokal arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till företaget. De anställda har som huvudregel rätt till två ordinarie styrelseledamöter och en suppleant till varje ledamot.

Lagen om styrelserepresentation för privatanställda (LSP) – som syftar till att de anställda ska få insyn och inflytande på företagets verksamhet – tillkom i sin första version i början av 1970-talet. Vid den tidpunkten låg fokus på de anställdas möjligheter att påverka sin egen arbetssituation genom medbestämmande och företagsdemokrati. Styrelserepresentationen skulle vara en kanal för insyn och ömsesidig information mellan företagets ledning och de anställda.

Arbetstagarnas ledamöter i styrelsen har i princip samma ansvar som stämmovalda styrelseledamöter. Detta innebär bland annat att de har tystnadsplikt och måste hemlighålla angelägenheter och förhållanden som kan skada företaget. Ofta föreligger det en konflikt mellan företagets behov av sekretess och det behov en arbetstagarledamot kan ha av att samråda med sina kollegor utanför styrelsen inför beslut i styrelsen – till exempel avseende impopulära åtgärder på arbetsplatsen.

Det finns dock inte några regler i LSP som ger arbetstagarledamöter rätt att informera de anställda om vad som händer i styrelsen. Tystnadsplikten leder därför ofta till att arbetstagarledamöterna hindras att vara en kanal till insyn för de anställda i företagets ledning på det sätt som ursprungligen var tänkt. Däremot har de anställda möjlighet att påverka och informera företagets ledning genom styrelserepresentanterna.

Arbetstagarmedverkan genom insyn och ömsesidig information är i de allra flesta fall en resurs för företaget. Men det som kan ifrågasättas är om styrelsen är rätt forum för arbetstagarmedverkan. Problemet är inte bara att tystnadsplikten lägger hinder i vägen för att ge övriga anställda vid företaget insyn i företaget genom styrelserepresentationen. I många fall fattas dessutom inte de viktiga besluten vid styrelsesammanträden utan i de verkställande organen i företaget där de anställda saknar formella representanter. Det kan också vara svårt för en arbetstagarledamot att som anställd i företaget inta en kritisk hållning och ifrågasätta beslut och åtgärder som övriga styrelseledamöter ställer sig bakom.

Ett mer effektivt sätt för de anställda att få insyn i och inflytande på företagets verksamhet än styrelserepresentation finns dessutom genom MBL-förhandlingar och den informationsskyldighet som arbetsgivare har enligt MBL.

Förhandlingar enligt MBL sker i ett forum som är skapat för de anställdas rätt till samråd, insyn och förhandling. Det är sannolikt både enklare och mer effektivt för representanterna att föra de anställdas talan i detta forum än vid ett styrelsesammanträde.

I vår advokatverksamhet händer det inte sällan att den lokala arbetstagarorganisationen hos våra klientföretag väljer att avstå från att inrätta styrelserepresentation, bland annat därför att det fungerar väl med samråd och förhandlingar enligt MBL. Vår erfarenhet är att styrelseledamöternas ansvar också har betydelse för beslutet att avstå från att inrätta styrelserepresentation – särskilt som frågan om styrelseansvar fått ökat fokus.

Vi anser att det är dags att avskaffa privatanställdas rätt till styrelserepresentation och att styrelserepresentationen bör ersättas med en möjlighet för de anställda att inrätta så kallade ”företagsråd” (Works Councils).

Företagsråd är vanligt förekommande i Europa och syftar till att ge de anställda rätt till information, samråd och förhandling. Reglerna för företagsråd varierar i viss mån mellan olika länder men generellt sett är företagsråden verksamma på lokal nivå. De anställda har rätt att bilda företagsråd om antalet anställda uppgår till ett visst minimiantal. Företaget behöver inte vara bundet av kollektivavtal och de anställda behöver inte vara fackligt anslutna för att företagsråd ska kunna bildas.

En förutsättning för styrelserepresentation för privatanställda är som ovan nämnts att företaget är bundet av kollektivavtal. Även rätten till förhandling, insyn och information enligt MBL gäller i första hand den lokala arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till företaget.

Till skillnad från vad som gäller vid styrelserepresentation för privatanställda och förhandlingar enligt MBL, förutsätter bildandet av företagsråd inte att företaget är bundet av kollektivavtal. Genom att ersätta de anställdas rätt till styrelserepresentation med företagsråd skulle alltså de anställda ges en självständig rätt till arbetstagarmedverkan, oberoende av kollektivavtal. Inrättande av företagsråd skulle därmed innebära ökade möjligheter för de anställda till arbetstagarinflytande jämfört med styrelserepresentation.

Det skulle dessutom vara mer ändamålsenligt och effektivt om arbetstagarmedverkan sker genom företagsråd eftersom detta är ett organ som – till skillnad från styrelsen – är inrättat för samverkan mellan de anställda och företaget.