I en ny utredning som överlämnats till civilminster Ardalan Shekarabi föreslås hårdare krav på privata företag som vill bedriva verksamhet inom välfärdssektorn.
Utredningen konstaterar att välfärdssektorn relativt snabbt har öppnats upp för privata utförare och att det funnits starka ekonomiska drivkrafter för etablering och köp av verksamhet. Orsaken är att finansieringen sker med skattemedel samtidigt som efterfrågan är stabil och kapitalbehoven begränsade inom stora delar av sektorn.
Det konstateras också att det inte heller efterfrågas någon särskild kompetens eller tidigare erfarenhet för att äga eller leda en verksamhet inom flera delar av sektorn.
– Avregleringen av välfärdssektorn har präglats av en viss aningslöshet, säger den särskilda utredaren Cristina Eriksson Stephanson.
– Vi behöver införa ytterligare krav på de aktörer som vill verka inom sektorn.
Enligt utredningen bör brukare, elever och medborgare kunna utgå från att aktörer inom välfärdssektorn har goda förutsättningar och förmåga att bedriva verksamheten. Att tjänsterna finansieras med offentliga medel innebär också att det finns en förväntan om att medlen ska användas för avsedda ändamål.
Utredningen slår också fast att insikt, erfarenhet och lämplighet samt ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet bör krävas av huvudmän för fristående skolor och förskolor samt av privata utförare av socialtjänst.
Utredningen föreslår dessutom att krav på tillstånd ska införas för verksamhet inom hemtjänsten samt för sådana boenden och hem som idag är undantagna från tillståndsplikt. Efter att en verksamhet fått tillstånd måste myndigheterna också följa upp för att kontrollera att kraven efterlevs.
Foto: Jessica Gow / TT
