Ökad trygghet och minskad utsatthet för kvinnliga poliser.
Det är resultatet av Polisens användning av kroppsburna kameror i region Stockholm.
Däremot visar Brå:s rapport att det filmade materialet sällan används som bevisning i domstol.
Brottsförebyggande rådet har intervjuat en mängd poliser som använt de kroppsburna kamerorna i tjänst. Av rapporten framgår att både kvinnor och män upplever att de kroppsburna kamerorna ökat deras känsla av trygghet.
Kartläggningen visar dessutom att attacker med sten, laser och så kallade bangers samt sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser, har minskat markant under den period då kamerorna används.
– Det är positivt att polisernas arbetsmiljö förbättras, inte minst genom att färre utsätts för hot och trakasserier. Men kamerorna tycks inte ha några större effekter när det gäller att minska våld i form av knuffar, slag och sparkar mot poliserna. Det beror antagligen på att berusade och sjuka personer inte anpassar sitt beteende utifrån att de blir filmade, säger Fredrik Marklund, utredare, Brå.
Filmerna används inte alltid som bevismaterial
När Brå utvärderat de kroppsburna kamerorna visar resultatet att polisernas sätt att använda kamerorna varierar, bland annat till följd av att det saknas tydliga anvisningar om vilka situationer som bör spelas in.
I de flesta fall är det upp till den enskilde polisen att avgöra om en händelse ska filmas eller inte och återkopplingen på om materialet går att använda är ofta bristfällig.
Utvärderingen visar dessutom att flertalet filmer som begärts ut till förundersökning, inte använts som stöd för åtal.
– Om filmerna ska kunna användas som bevismaterial i domstol annat än i enstaka fall, behöver polisen utforma tydliga riktlinjer för hur, när och var det ska filmas. Polisen behöver också fundera på hur de vill använda kamerorna och ta fram strategier och riktlinjer, dels baserat på lagstiftningen men även utifrån lokala behov och villkor, säger Fredrik Marklund.
