Statskontoret har kartlagt hur myndigheter under regeringen arbetar med visselblåsarfunktioner för att upptäcka och motverka korruption.
Cirka 15 procent av myndigheterna har i dag någon form av visselblåsarfunktion – det vill säga var sjunde myndighet.
De övriga 85 procenten saknar det helt och hållet.
Ovanligt hos domstolar
Enligt Statskontoret är universiteten och högskolorna en grupp av myndigheter där visselblåsarfunktioner är relativt vanliga medan motsatsen gäller för domstolarna.
Men trots detta drar Statskontoret slutsatsen att det inte behövs någon gemensam visselblåsarfunktion. Det finns inte några ”tydliga ekonomiska skäl för att inrätta” en sådan, skriver Statskontoret som anser att det är bättre om myndigheterna får sköta det själva.
I dag är det nästan bara de större myndigheterna som har någon form av visselblåsarfunktion och Statskontoret konstaterar att det bara är en mindre del av anmälningarna som gäller ”allvarliga missförhållanden”.
”Saknas rättsliga förutsättningar”
Statskontoret bedömer också att det ”utifrån ett dataskyddsperspektiv saknas rättsliga förutsättningar för att införa en gemensam visselblåsarfunktion”.
På flera områden kan lagstiftningen dessutom behöva ses över enligt Statskontoret som anser att även myndigheternas egna visselblåsarfunktioner behöver granskas ur ett rättsligt perspektiv.
Däremot anser Statskontoret att det skulle vara ”värdefullt med en vägledning med gemensamma riktlinjer” för hur visselblåsarfunktioner bör utformas och användas i staten.
