Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Att inskränka de rättigheter för nazister som de själva föraktar är att agera i deras egen anda”

Debatt
Publicerad: 2015-02-12 10:41

DEBATT – av Nils Funcke, tryck- och yttrandefrihetsexpert

 

Religionsfriheten är grundlagsreglerad. Tillsammans med bland annat yttrandefriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten utgör den av våra positiva opinionsfriheter. 

Men rätten att hålla en gudstjänst eller sjunga psalmer får inte utövas på ett sätt som inskränker eller förhindrar någon annan att utöva sina rättigheter. Den enes frihet och strävan efter salighet får inte bli den andres ofrihet och skärseld. Yttranden som är så hatiska att de riskerar att leda till förföljelse av personer som bekänner sig till en tro ska lagföras.

Med lite hyfs och logistik kan dessa rättigheter utövas så att både gudstro och djävulsdyrkan kan utövas.

Respekten för andras rätt att utöva sina rättigheter är inte detsamma som att hysa respekt för åsikterna eller värderingarna i sig. I Voltaries anda brukar många i festtal utsträcka denna respekt till att deklarera att ”Jag ogillar vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.”

Men när högtidstalet tonat ut och principerna ska tillämpas i praktiken är livet dem mer kärt än någon rättighet. Respekten är som bortblåst i rädslan att dras in i en associationslek och hamna dåligt sällskap.

Efterspelet till demonstrationerna och motdemonstrationerna första maj förra året i Jönköping är ett exempel.

När Svenskarnas Partis demonstration skulle gå genom Jönköping anordnade ett antal personer en gudstjänst i en gatukorsning. Med psalmsång skulle nazisterna stoppas. Trots uppmaningar vägrade fem personer att flytta på sig och fick släpas bort av polisen.

De fem åtalades. Till sitt försvar hävdade de att de handlat i nödvärn eftersom de befarade att nazisterna skulle göra sig skyldiga till hets mot folkgrupp. De menade också att de utövade sin religionsfrihet.

De fem fälldes i tingsrätten i Jönköping för att de inte lytt polisen och självmant flyttat på sig. Ytterst handlade det inte om ohörsamhet mot ordningsmakten utan om ohörsamhet mot grundlagen.

Domen mot de fem är tydlig när det gäller demonstrationsrätten. Men när det kommer till påföljden slirar domstolen på principerna. Eftersom de fem bara i ringa omfattning påverkat ordningen och att de visat sitt avståndstagande från nazism och rasism som är ”oförenliga med ett demokratiskt samhälle” slipper de påföljd.

En domstols möjlighet att besluta om påföljdseftergift är en nödvändig säkerhetsventil för att parera fall där följderna för den dömde blivit oproportionerliga. Men det ska användas restriktivt och det krävs att den dömde drabbas hårt till följd av domen, till exempel att förlora sitt arbete eller ha blivit invalidiserad.

Men att som tingsrätten motivera påföljdseftergift med att någon haft politiska skäl för att försöka beröva någon hans frihet underminerar en rättighet. Står sig domen blir det i praktiken straffritt att hindra eller beröva någon rätten att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter – bara de politiska motiven är de för dagen rätta.

Domen från oktober 2014 dyker då och då fortfarande upp i debatten.

Att skribenter som kan sin Voltaire i ambitionen att bekämpa nazismen och främlingsfientlighet blir så förblindade att de förvägrar andra den rätt som utgör deras egen livsluft är måhända förklarligt. Men absolut inte försvarligt.

I en intervju med Justitiekanslern Anna Skarhed i DN den 7 februari tycks även JK ha tappat kompassen. På reportern Lena Sundströms fråga att ”… det finns resurser för tre åklagare att väcka fem åtal mot psalmsångare. Och resurser att överklaga domen till hovrätten” svarar JK att ”Jo, det känns inte bra. Men psalmsångarna var säkert mycket lättare att hitta, det var väl så.”

Som det återges i intervjun framstår det som att JK har tappat kompassen och rättighetsperspektivet.

Att förneka eller i praktiken inskränka eller beröva nazister de rättigheter de föraktar och som skulle bli kortlivade om de kommer till makten vore att agera i deras anda.

Att försvara eller i praktiken skydda eller bejaka nazister de rättigheter de föraktar och som skulle göra många röster kortlivade om de kommer till makten vore att handla i Voltaires anda.


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se