”Att följa lagens bokstav men inte dess anda – Skatteverket välkomnar den diskussionen”

DEBATT – av Ingemar Hansson, generaldirektör Skatteverket
Skatteverket vill uppmuntra och stödja att företag och kapitalförvaltare i ökande utsträckning inkluderar skattefrågor i sitt hållbarhetsarbete, det vill säga att skattefrågor blir en del av CSR. Ju fler företag som utarbetar och följer en genomtänkt skattepolicy desto bättre blir förtroendet för att andra skattebetalare gör rätt för sig. Det leder till en allmänt ökad vilja att göra rätt och därmed till ett mer legitimt skattesystem och ett lägre skattefel.
Många företag betraktar idag hållbarhet eller CSR – corporate social responsibility – som ett viktigt sätt att vårda varumärket och vara en attraktiv arbetsgivare. Hållbarhetsarbetet syftar på hur företaget kan bidra till ett hållbart samhälle miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Det blir allt vanligare att skattefrågor ingår i företagens och kapitalförvaltarnas hållbarhetsarbete.
Diskussionen om fall där företag följer lagens bokstav men kanske inte dess anda har blivit livligare på senare år. Media har i flera sammanhang uppmärksammat bolag som inte uppfattas göra rätt för sig. Skatteverket följer den här utvecklingen och ser positivt på att diskussionen förs.
Skatteverkets förhållningssätt är att varje enskilt företag alltid ska beskattas utifrån gällande rätt och inget annat. Även om Skatteverket vid en deklarationsgranskning upptäcker skatteplanering som strider mot lagstiftarens avsikt godkänns givetvis deklarationen så länge skatteplaneringen enligt Skatteverkes bedömning ligger inom lagens ram.
Men samtidigt kan Skatteverket uttrycka oro på en generell nivå för att skatteplanering kan urholka företagens och medborgarnas vilja att göra rätt för sig och därmed försämra Skatteverkets möjligheter att fullgöra regeringens uppdrag.
Skatteverkets uppdrag är enligt det av regeringen beslutade regleringsbrevet ”att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv”. Det innebär att Skatteverket arbetar för att minimera skattefelet, det vill säga skillnaden mellan den teoretiskt riktiga skatten och den skatt som faktiskt fastställs, samt att det ska vara lätt att göra rätt.
Skatteverkets vision anger hur det här ska göras, det handlar om att bidra till ”ett samhälle där alla vill göra rätt för sig”.
Viljan att göra rätt är det centrala. Den påverkas i sin tur av sociala normer, uppfattningar om vad som är rätt och uppfattningar om hur andra skattebetalare gör.
De flesta skattebetalare är villiga att betala sin skatt så länge man är övertygad om att även andra gör det. Upplever skattebetalare däremot att andra inte bidrar med sin andel så minskar den egna viljan att betala skatt.
Skatteverket anser därför att det är bra att skattefrågor i ökande utsträckning blir en del av företagens hållbarhetsarbete. Det kan exempelvis ske genom att företagen tar fram riktlinjer för skatteplanering och skatteupplägg, det vill säga där det är oklart om arrangemanget ligger inom eller utanför lagens ram.
Riktlinjer kan även omfatta att leverantörers och andra samarbetspartners skatteförhållanden ska beaktas inför val av dessa.
Företagens benägenhet att behandla skattefrågor som en del av CSR-arbetet främjas om även kapitalförvaltare, som exempelvis AP-fonderna, samt bankernas och försäkringsbolagens fondförvaltare inkluderar skattefrågor i sitt CSR-arbete.
Ett annat exempel är att den utbildning som bedrivs av CSR-centrum på Sveriges ambassad i Peking, som lovordades av Näringsminister Mikael Damberg i Dagens Industri den 8 september, i högre grad skulle kunna inkludera förhållningssätt till skattefrågor i såväl Kina som Sverige.
Det finns olika vägledningar för företagens CSR-arbete. Ett exempel är ISO 26000 som ges ut av en gemensam organisation för nationella standardiseringsorganisationer.
Ett annat exempel är OECD:s riktlinjer för stora företag, där stadgas att ”styrelserna bör ha en strategi för riskhantering när det gäller skattefrågor för att säkerställa att de risker som är förknippade med beskattning, det vill säga den ekonomiska risken och risken att inte följa reglerna och förlora i anseende, är fullständigt identifierade och utvärderade.”
Ett tredje exempel är att BIAC, ett företagsnätverk kopplat till OECD, fastställt ett antal ”Tax principles” som anger hur företag bör agera i förhållande till skatteplanering och skattemyndigheter.
Oavsett hur det enskilda företaget bedriver sitt hållbarhetsarbete är Skatteverkets strävan att företaget ska betala skatt i enlighet med lagen. Skatteverkets urval för kontroll styrs av olika riskindikatorer och påverkas inte av om skattefrågor ingår i företagets CSR-arbete eller inte. Det som har betydelse är företagets faktiska beteende.
Skatteverket är sammanfattningsvis positivt till att företag och andra aktörer i ökande utsträckning inkluderar skattefrågor i sitt CSR-arbete. Skatteverket ser gärna att skattefrågor inklusive bedömning av olika slags skatterisker i större utsträckning flyttar in i styrelserummen.
Foto: jeanette Andersson/SKV
Artikeln har också publicerats i DI.