Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Att få överklaga offentliga upphandlingar är centralt – men de utdragna processerna är förödande”

Debatt
Publicerad: 2014-10-09 10:34

DEBATT – av Anitra Steen, styrelseordförande och Anders Hvarfner, VD för utbildningsföretaget Iris

 

Arbetslösa får i dag ofta bristfälliga eller kraftigt försenade insatser och utbildningar. Långa upphandlingsprocesser gör att kurserna många gånger är inaktuella när de väl sjösätts. Tid och resurser som skulle komma de arbetslösa till gagn går istället till kostsamma överprövningar i domstolarna.

I dag mer än någonsin behövs snabba och kvalitativa insatser för att stödja långtidsarbetslösa och nyanlända invandrare på deras väg mot ett jobb. Men när kommuner och myndigheter av rädsla för överklaganden väljer att fokusera på pris i upphandlingar så sänks trösklarna för att få komma in som leverantör.

Men det som är billigt i dag riskerar att bli en kostsam affär på längre sikt.

Som företrädare för ett företag som erbjudit kompetenshöjande insatser sedan tidigt 1900-tal är vi djupt oroade över Arbetsförmedlingens och många kommuners svårigheter med att upphandla kvalitativa utbildningar och insatser och föreslår därför följande:

Högre krav på utbildningsanordnare. Kommuner och myndigheter borde ställa tydligare och mer väldefinierade resultatkrav på oss som anordnare av utbildningar. Enligt en statlig utredning om upphandlingssystemet har endast var fjärde kommun eller myndighet uppföljningsrutiner för sina upphandlingar.

När en vuxenutbildning upphandlas borde undervisningens kvalitet avgöra – istället för enbart pris, inventarier eller klassrumsstorlek. Arbetslösa måste kunna lita på att en utbildning eller insats som väljs av deltagare via valfrihetsmodell eller upphandling håller en god kvalitet.

Vi välkomnar en ökad transparens kring vilka anordnare som levererar hög kvalitet och vilka som misslyckas med att leverera resultat.

Ersättningarna borde vara en kombination av hur stora utmaningar deltagaren har och vilket resultat som har uppnåtts, till exempel betyg, ökad anställningsbarhet eller sysselsättning – inte hur länge man har kvar deltagaren i sitt klassrum. Vi menar att det behövs ett samråd mellan staten, SKL och utbildningsbranschen för att ta fram bättre incitament för anordnare att uppnå tydliga resultat för individen.

Undervisningen ska bygga på forskning. Vi som har varit verksamma i utbildningssektorn i årtionden vet hur viktigt det är att bygga pedagogiken på samtida forskning. Det ska inte få förekomma utbildningar eller arbetsmarknadsinsatser som inte bygger på vetenskap eller beprövad erfarenhet. Det är ett ansvar vi som bransch har mot såväl deltagare som våra uppdragsgivare. Därför föreslår vi att det vid upphandlingar ställs krav på att utbildningsanordnarna ska kunna uppvisa ett samarbete med en fakultet eller forskningsinstitution.

Sprid goda exempel. Sverige har en bred och lång tradition av vuxenutbildning, ofta i samarbete med folkrörelser som har djupa kunskaper om deltagarnas olika behov. På många håll i landet genomförs inspirerande och nydanande kurser och insatser som borde spridas till fler kommuner och myndigheter. Därför bör regeringen ge Vinnova i uppdrag att sammanställa ”best practices”. Innovativa utbildningar och insatser som ger resultat och får fler arbetslösa att komma i arbete borde spridas.

Västerås har exempelvis valt en modell för vuxenutbildning där kommunen kvalitetssäkrar ett antal utbildningar som sedan eleverna får välja bland. Då får utbildningsföretagen konkurrera i hur de bedriver utbildningen, inte hur de formulerar sin ansökan.

Utdragna upphandlingsprocesser ska inte drabba arbetslösa. Långdragna upphandlingsprocesser, dessutom försenade av överklaganden, leder till att arbetslösa går miste om värdefulla insatser i rätt tid, vilket i praktiken förlänger och fördjupar utanförskapet.

En genomgång från Konkurrensverket visade att under ett år överprövades mer än 72 av 568 upphandlingar av utbildningar. Dessutom är Arbetsförmedlingen en av de instanser som får störst andel av sina upphandlingar överprövade – hela 34 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 7 procent av alla upphandlingar.

Att kunna överklaga offentliga beslut, även upphandlingar, är en central del i svensk förvaltningstradition. Däremot är det olyckligt när överklaganden regelbundet blir utdragna och kostsamma processer. Därför föreslår vi att regeringen ger Konkurrensverket i uppdrag att genomföra ett arbete för effektivare upphandling med särskilt fokus på överprövningsprocessen.

De som ska delta i utbildningarna ska inte behöva drabbas av utdragna överklaganden. Ordning och reda borde även gälla i upphandlingen av viktiga arbetsmarknadsinsatser.

 

Debattartikeln har också publicerats i Dagens Samhälle.

 

 

Foto: TT

 

 


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: