Det är Stockholms Universitet som har intervjuat Helena Sundén om sitt arbete mot korruption. Sedan i våras arbetar hon som generalsekreterare för Institutet mot mutor (IMM) och hon läste sin juristutbildning vid just Stockholms universitet.
– När jag var liten ville jag bli polis, men fick hårt motstånd hemifrån. Juridik var det närmaste polis jag kunde komma, säger Helena Sundén när Stockholms Universitet intervjuar henne.
– Jag har alltid arbetat praktiskt och operativt. Och på IMM har jag hittat rätt. Jag får vara med på alla ställen – samverka med justitiedepartementetet, prata med personal på verkstadsgolvet, hålla kurser… Det roligaste med jobbet är att hjälpa till så att människor slipper göra fel.
Institutet mot mutor är en ideell näringslivsorganisation som arbetar för god sed inom näringslivet och ska motverka mutor och andra förmåner som påverkar beslut. Bland huvudmännen finns bland annat Stockholms handelskammare, Svenskt näringsliv och Sveriges kommuner och landsting.
Helena har tidigare arbetat för en konsultfirma som arbetar med att hjälpa företag att förebygga, upptäcka och utreda ekonomisk brottslighet. Hon var kvar i åtta år och blev Sverige-VD 2008. Trots att hon trivdes mycket bra accepterade hon posten som generalsekreterare för Institutet mot mutor.
– Jag måste arbeta med något jag tror på. Anti-korruption är en viktig fråga och här får jag göra allt – starta och driva olika projekt, samverka med mängder av människor och institutioner, föreläsa…
På IMM:s kansli arbetar fyra personer, Helena inräknad. Men under det dryga halvår hon varit generalsekreterare har hon också tagit emot så många praktikanter hon kunnat.
– Det är kul att bolla idéer med ej färdigutbildade jurister. Och det är ett bra sätt att sprida medvetenheten om de här frågorna. Dessutom blir jag uppdaterad så att jag inte blir en elefant från forntiden.
Helena Sundén vill hjälpa studenterna att skapa ett bra nätverk:
– När jag själv var färdig med studierna hade jag svårt att komma in i yrket eftersom jag inte hade något kontaktnät.
Verklighetsanknytning kommer Helena ofta tillbaka till. Själv ville hon ut i arbetslivet så fort som möjligt och läste juristlinjen på fyra år med hjälp av kvällskurser. Samtidigt som hon pluggade arbetade hon natt med vård av människor i livets slutskede.
– Att jobba med service och vård samtidigt som man pluggar är en bra skola och gör att man får perspektiv, jag ser det på de praktikanter som sökt sig till oss. Man får koll på hur man ska förhålla sig till andra människor.
Helena Sundén märker att korruption och mutor har blivit en större fråga de senaste tio åren, kanske för att det går att tjäna pengar på tydliga regler och gränsdragningar, något som blir viktigare i en lågkonjunktur. Däremot har antalet ärenden till Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption inte ökat sedan 2003.
Även om intresset är stort i media och bland företag och myndigheter tycker Helena att det är synd att det inte är större från universitetsvärlden.
– Kunskap kring mutor och korruption borde ingå som en naturlig del i baskursen på alla utbildningar, inte bara för jurister och ekonomer. På universiteten finns näringslivets framtid – de måste veta vad de ska göra, hur de ska resonera kring dessa frågor och vart de ska vända sig om de har frågor!
– För att begå mutbrott behöver man ju inte ha uppsåtet att luras, man kanske bara vill vara vänlig och ändå begår man brott, säger Helena Sundén till Stockholms universitet.
Foto: Björn Leijon/IMM
Artikeln är publicerad med tillstånd från SU.
