Sveriges befolkning växer snabbt och officiellt beräknas invånarantalet passera tio miljoner personer hösten 2016 enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). År 2019 beräknas vi vara minst 10,7 miljoner invånare. Detta tycks dock inte påverka det svenska rättsväsendet där man, tvärtom, enligt en prognos räknar med minskad arbetsbelastning.
I den nya rapporten ”Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan” redovisar Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården sina prognoser för perioden 2016–2019.
Prognoserna gäller volymer av ärenden in och ut från polisen, via antalet brottsmisstankar i åklagarväsendet och antalet brottmål i tingsrätt och antalet klienter inom Kriminalvården – det vill säga på häkte, anstalt och inom frivården.
Flödet minskar
Rapportens slutsats är att flödet genom rättskedjan minskar.
Ärenden som går vidare från polisen till åklagare beräknas minska med 9 procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut minskar med 14 procent, antalet avgjorda brottmål minskar med 3 procent och medelantalet klienter i Kriminalvården minskar med 9 procent.
Det enda som beräknas öka är antalet ekobrottsmisstankar med åtalsbeslut med en ökning på 45 procent.
Polisen drar ner resulatet
Rapporten är den åttonde i ordningen och det är tydligt hur polisens arbete påverkar resten av rättskedjan. Utvecklingen stämmer med hur det har sett ut sedan år 2009 då flödet via polisen började minska efter att ha ökat under en lång period.
År 2015 var inget undantag. Av cirka 1,3 miljoner polisärenden gick 160 000 ärenden vidare till åklagare.
Polisen förklarar detta med bland annat att brotten har blivit svårare att klara upp, att det ställs högre krav på bevisning från domstolarna och att andra saker som terrorberedskap och gränskontroller konkurrerar med övrig polisverksamhet. Den stora omorganisationen har också haft en negativ påverkan.
