Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Åtalade för Estonia-dokumentär döms för brott mot gravfriden

Nyheter
Publicerad: 2022-09-05 11:02
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Filmaren och journalisten Henrik Evertsson och undervattensexperten Linus Andersson åtalades för brott mot lagen om skydd för gravfriden, efter att ha filmat Estonias vrak med en undervattensrobot.
I tingsrätten friades de.
Men hovrätten konstaterade att målet skulle prövas enligt Estonialagen, och skickade tillbaka målet till tingsrätten.
I dag kom så Göteborgs tingsrätts nya dom – och de fäller de båda åtalade.

De två dokumentärskaparna åtalades för att ha kränkt gravfriden vid Estonia under filmandet av en dokumentärfilm. De befann sig på en tyskflaggad båt tillsammans med ett stort filmteam och sänkte, bland annat, ned en dykrobot i vattnet för att filma vraket under ytan under september 2019.

Frågan om svensk lag väger tyngre

Henrik Evertsson och Linus Andersson har hela tiden medgett de faktiska omständigheterna, men nekat till brott. Under huvudförhandlingen i Göteborgs tingsrätt förra året hänvisade deras advokater till att filmandet av vraket ska ses som ett journalistiskt arbete, som de fått Stora journalistpriset för och som dessutom föranlett nya dykningar vid vraket. De argumenterade för att svensk lag inte skulle vara tillämplig då de befunnit sig på en båt under tysk flagg – på internationellt vatten.

Foto: Stian Lysberg Solum / NTB / TT /
Tingsrätten ogillade åtalet

Och Göteborgs tingsrätt gick på försvarets linje, och de båda åtalade friades.
Rätten menade att de två åtalade, som båda är svenska medborgare, inte kunde straffas eftersom de utförde gärningen från ett tyskflaggat fartyg på internationellt vatten.
Rätten konstaterade dessutom att om fartyget varit svensk-flaggat, om de befunnit sig på en flotte utan nationalitetsbeteckning eller i en roddbåt på internationellt vatten när de bedrev undervattensverksamheten hade de kunnat straffas för den gärningen.

Men åklagare Helene Gestrin överklagade den friande domen till Hovrätten för västra Sverige och menade att Estonialagen var tillämplig i detta fall, oavsett om de åtalade personerna befunnit sig ombord på en svensk eller tysk båt.

Hovrätten återförvisade

Hovrätten för västra Sverige kom fram till att de dykningarna kunde prövas enligt Estonialagen, och eftersom tingsrätten inte har prövat alla de invändningar som framfördes av de tilltalade skulle målet ska prövas av tingsrätten på nytt.

I dag meddelade tingsrätten, i sin nya dom, att de två åtalade fälls för brott mot gravfriden.

Fälls i nya domen

Tingsrätten konstaterar att det enligt svensk lagstiftning är det förbjudet att dyka och bedriva annan undervattensverksamhet vid vraket efter M/S Estonia och inom ett definierat område runt vraket.

Försvaret menade att lagstiftningen inte är tillämplig eftersom den strider mot folkrätten som den kommit till uttryck i FN:s havsrättskonvention. De har också påstått att de båda i vart fall trott att deras handlande har varit straffritt eftersom dykningarna skedde på internationellt vatten från ett tyskt fartyg, att de grundlagsfästa principerna om rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet väger starkare än syftet med kriminaliseringen samt att gärningen är straffri eftersom den är rättsenlig enligt läran om social adekvans.

Men tingsrätten konstaterar att åklagaren styrkt att de två männen gjort sig skyldiga till brott mot lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia och att det inte finns något hinder mot att tillämpa den svenska lagstiftningen. Det finns inte heller något skäl till att gärningen ska vara straffri, vare sig på grund av rättsvillfarelse, intresset till skydd för yttrande- och informationsfrihet eller på grund av läran om social adekvans. De båda ska därför dömas för brottet.

-Det finns ett starkt allmänintresse för att upprätthålla gravfriden kring M/S Estonia, som är gravplats för ett stort antal personer. Skyddet för gravfriden väger starkare än intresset till skydd för yttrande- och informationsfrihet” säger rättens ordförande, lagmannen Göran Lundahl.

Motivet bakom gärningen har dock betydelse för gärningens straffvärde och val av påföljd i mildrande riktning. Påföljden bestäms därför till 40 dagsböter vardera.


Dela sidan:
Skriv ut: