En 18-årig man åtalades för att vid tre tillfällen ha våldtagit sin flickvän medan hon sov. Enligt åtalet har 18-åringen otillbörligt utnyttjat flickvännen när hon befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Som bevis åberopade åklagaren bland annat en efterföljande korrespondens som 18-åringen och målsäganden haft på Facebook, av vilken det framgick att mannen var mycket ångerfull samt att han var medveten om att det inträffade kunde anses vara en typ av våldtäkt.
I tingsrätten anförde den tilltalade dock att han enbart uttryckt detta för att han velat få målsäganden tillbaka, att han trott att målsäganden varit vaken och att hon därmed frivilligt haft samlag med honom.
Även om tingsrätten fann målsägandens uppgifter trovärdiga så ogillades åtalet eftersom domstolen ansåg att det mot 18-åringens nekande inte var ställt utom rimligt tvivel att gärningarna utspelat sig på sätt åklagaren gjort gällande. Tingsrättens ordförande och en nämndeman var skiljaktiga och ansåg att mannen borde dömas för våldtäkt.
Domen överklagades till hovrätten som bland annat menar att vissa inslag i målsägandens berättelse inger tvivel till om den tilltalade verkligen kunnat genomföra samtliga samlag med målsäganden när hon sovit. Vidare menar rätten att det finns rimliga förklaringar till mannens efterföljande agerande. Liksom underinstansen finner domstolen att åtalet inte är styrkt, varför tingsrättens domslut står fast.
