Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Åtal för internationella brott kommer att öka – komplexa mål med risk för rättsförluster”

Debatt
Publicerad: 2014-11-28 09:09
DEBATT/ANALYS – av Ulf Lundqvist, docent i processrätt och konsult, Bokbyrån

 

När svenska domstolar prövar åtal rörande internationella brott som till exempel folkmord och brott mot mänskligheten så sker detta med en tillämpning av gällande svensk rätt.

Men det finns anledning att vara observant på vad som föreskrivs i den internationella straff- och processrätten så att den tilltalade inte försätts i ett sämre läge vid rättegången jämfört med om åtalet hade prövats vid en internationell brottmålsdomstol. Regelseten har skillnader vid en jämförelse och kan medföra en risk för rättsförluster. Vid tvekan bör den tilltalade få fördel av det för honom mest fördelaktiga alternativet.

Bestämmelserna i 2 kap. 7 § BrB om betydelsen av folkrättsliga grundsatser för svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet visar detta samband och det gör även 2008 års fall Association and Ekimdzhiev mot Bulgarien från Europadomstolen.

Sverige har ratificerat bland annat konventionen om den Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Avtalet innehåller viktiga regler om straff- och processrätt och är därför av betydelse i sammanhanget.

Internationell rätt tillämpas således genom en svensk ”lins”. Denna får betydelse till exempel för vilket krav som bör ställas på omständigheter och graden av detaljer i gärningsbeskrivningen. Synsättet är viktigt också beträffande det straffrättsliga ansvarets rättsliga grund och gräns där artikel 25 i stadgan för ICC och rättsfallen Lubanga vid ICC och Tadić vid ICTY ger mer vägledning än svensk rätt, som saknar en regel om ansvar för flera gärningsmän.

Likaså kan ramen för rättegången och domsunderlaget påverkas. Till exempel framstår svensk rätt som mer generös till förmån för åklagaren att vid rättegången justera väckt talan och att åberopa ny bevisning, vilket påverkar försvarets rättigheter negativt. Straffrättsligt kommer legalitetsprincipen in i bilden. Dess tillämpning har betydelse till exempel för om folkmord kan förövas mot en person eller om det måste vara en pluralitet av personer som har angripits och betydelsen av internationell rättspraxis på området.

Intressant är att de internationella brottmålsdomstolarna – i likhet med svensk rätt – tillämpar fri bevisvärdering. Principen vilar på ett uttryckligt lagstöd i processreglerna för ICC och är vid de andra domstolarna tydligt och väl utmejslad i en rikhaltig rättspraxis. Bevisprövningen ska redovisas i domskälen för att ge part underlag att överväga ett överklagande.

Internationell straffprocessrätt saknar regler om vilket bevisvärde ett bevis ska anses att ha. Bevisvärdet prövas fritt – men inte godtyckligt – på diskretionära grunder. Men någon subjektiv övertygelse hos domaren är det inte fråga om. Krav på samverkande bevisning innan en fällande dom får meddelas finns inte. Ansvar och straff får således dömas ut på grundval av utsaga av ett vittne eller med stöd av indicier. Fri bevisvärdering tillämpas i förfarandets olika skeden, men också vid beslut till exempel huruvida åberopad bevisning är tillåten och vid prövning av ansökan om resning.

I likhet med svensk rätt är ett erkännande av den tilltalade (pleads guilty) inte bindande för domstolen, som prövar om detta sker frivilligt och med insikt om dess betydelse. Från den tilltalades tystnad får slutsatser inte dras i någondera riktning – inte heller när han avstår från att förete känd och tillgänglig bevisning eller motpart då lägger fram beviset i fråga.

Det finns ingen förklaringsbörda för den tilltalade. Oskyldighetspresumtionen står stark och åklagaren bär bevisbördan. Liksom i svensk rätt främjas materiellt riktig dom av att det inte finns formella regler som anger bevisvärdet av ett visst bevis, som ger uttryck för maktdelning. Bevisprövningen sker opartiskt av en oberoende domstol på grundval av vad parterna lagt fram. Struktural bevisning förekommer och accepteras.

Hörsägen är tillåten som bevisning och likaså indicier, uppgifter från anonyma vittnen och så kallade kronvittnen. Processuella avtal förekommer parterna emellan. Överenskommelsen är rättsligt sett inte bindande för domstolen men sådana avtal godtas under vissa villkor. Reglerna vid de internationella brottmålsdomstolarna medger vidare att domstolen får besluta om en gräns för hur mycket tid part har till förfogande för att vid rättegången presentera sin bevisning på, och att begränsa antalet vittnen part får åberopa.

Den enorma mängden information som målen innehåller ställer höga krav på skyndsamhet, inte minst av humanitära skäl. En invändning om alibi prövas noga där åklagaren ska möta högt ställda beviskrav för att alternativet inte ska utesluta ansvar. Ofta förekommer här identitetsbevisning i olika former där rättspraxis visar på en stor försiktighet vid prövningen att knyta den tilltalade till åtalet.

Vidare finns det avgöranden om värderingen av uppgifter från förhör och tolkning respektive översättning av förhör i en kontext av flera talade språk samt vid kulturella skillnader, men också när personen i fråga upplevt eller fortfarande lider av ett trauma relaterad den åtalade situationen.

Prövningen av en muntlig utsaga sker med ledning av kriterier som är likartade med vad som framgår av svensk rättspraxis, likaså med avseende på bevisvärdet av skriftlig bevisning.

Återkommande är även att det finns ett antal avgöranden om bevisbörda och beviskrav i andra situationer än rörande skuld och ansvar. Bland annat finns det en sådan rättspraxis för prövningen av bevisets relevans och dess potential av att vara trovärdigt och tillförlitligt och därmed få upptas vid rättegången (prima facie), försvårande omständigheter (ställt utom rimligt tvivel) och förmildrande (övervägande sannolikt).

Har bevis åtkommits på ett otillåtet sätt förekriver reglerna vid de internationella brottmålsdomstolar att beviset avvisas. Bestämmelserna ansluter till vad som framgår av rättspraxis på området av internationella mänskliga rättigheter. Svensk rätt knyter an till detta bevisförbud dels genom reglerna om förbudet mot att använda så kallad överskottsinformation åtkommen genom hemliga tvångsmedel, dels enligt vad som framgår av rättspraxis från HD t.ex. NJA 2007 s. 1037, 2009 s. 475 I och II och 2011 s. 638 samt rättspraxis från Europadomstolen.

Vad gäller individuellt straffansvar så har en rättsregel om ansvar för brott förövat av flera gärningmän varit efterfrågad en längre tid i svensk rätt. Den gamla bestämmelsen i 3 kap. 5 § strafflagen hade som en central utgångspunkt för prövningen av straffansvarets omfattning att avtal träffats genom samråd gärningsmännen emellan, som på skilda sätt främjat överenskommelsens syfte att begå brott.

Stadgandet kan visserligen sägas att vara delvis återspeglat i rättspraxis från HD. Men denna praxis avser inte det slag av situationer som internationella brott typiskt sett omsluter, nämligen ett stort antal brott under en lång tidsperiod (flera månader eller år) över stora geografiska områden (ett eller flera länder) med ett mycket stort antal gärningsmän (tusentals).

HD:s praxis tycks inte heller klar, låt vara att den över åren förefaller att ha rört sig i riktningen mot internationell rättspraxis. Bland annat torde HD godta både tysta och uttryckliga samförstånd om att föröva brottslig gärning, förutom samråd, som stöd för straffansvar. Vikten av tydliga och prövbara kriterier understryks samtidigt av förbudet mot en kollektiv bestraffning och kravet på förutsebarhet och tillgänglighet av den tillämpliga normen.

Antalet åtal för internationella brott kommer sannolikt att öka med tiden. Risken för rättsförluster för den tilltalade gör att vägledning behövs beträffande mötet och vägvalet mellan svensk och internationell straff- och processrätt för att tillämpningen i dessa mycket stora och rättsligt sett komplexa mål ska ligga på en hög nivå och vara rättssäker.

 

 

Ulf Lundqvist är docent i processrätt och konsult vid Bokbyrån HB

 

 

 

 

 

Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: