Efter två domar i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) år 2012 och 2015 begränsades möjligheten att få personlig assistans. Nu har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen gjort en analys av följderna.
De två domarna har handlat om det så kallade ”femte grundläggande behovet” som bekrivs som ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”.
Av granskningen framgår att personer som tidigare har haft personlig assistans har fått den indragen medan andra har fått avslag på ansökan eller helt avstått från att ansöka om hjälp.
460 ärenden
Sammanlagt ska avslagen och indragen assistans ha gällt 460 ärenden under perioden 1 januari 2016 fram till sommaren 2017, enligt den enkät som kommunerna har fått svara på. Av dessa utgör 40 procent barn med funktionshinder. Barn är alltså överrepresenterade i den grupp som har påverkats av domarna, vilket också har drabbat deras familjer.
– Vår analys visar att närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd, tillsyn och omvårdnad, säger Hanna Jarvad, juristen som har varit projektledare för Socialstyrelsens analys.
”Stora stödbehov”
Hon konstaterar också att de som fått sin personliga assistans indragen på grund av tillämpning av domarna ofta har haft ”stora stödbehov som måste tillgodoses på annat sätt”.
Men det har varit svårt för kommunerna att hitta insatser för framför allt barnen där 20 procent av de som nekats inte fått någon hjälp alls från annat håll. Domarna har till viss del även inneburit att barnen har fått tillbringa mer tid på korttidsboenden istället för att kunna vara hemma.
Socialstyrelsen pekar också på att behoven har bedömts olika beroende på var i landet den enskilde har bott.
Har fryst besluten
Regeringen meddelade tidigare i höst att man tillfälligt fryser tusentals beslut om assistansersättning i väntan på att en översynen av lagstiftningen och praxis blir klar. Frysningen gäller de tvåårsomprövningar av rätten till assistans som Försäkringskassan ska göra.
