Tre syskonbarn till en kvinna som dog före sin man saknar rätt till efterarv vid mannens död.
Orsaken är att kvinnan hade testamenterat all sin kvarlåtenskap till tredje man.
Därmed föreligger ingen konkret rätt till arv för syskonbarnen, enligt både tingsrätten och hovrätten.
Makarna hade inga barn och kvinnan avled den 18 juni 2013.
Hennes enda arvingar var tre syskonbarn. Hon testamenterade dock all sin kvarlåtenskap till ett antal legatarier och universella testamentstagare och syskonbarnen fick inget.
Fanns inget testamente
År 2000 hade kvinnans make drabbats av Alzheimerdemens. År 2011 utsågs kvinnan till god man för sin make då hans tillstånd var sådant att han inte kunde företa någon rättshandling på ett sådant sätt att han kunde förstå innebörden av den.
Efter hennes bortgång utsågs en advokat till god man i hennes ställe.Den 16 oktober 2016 avled till slut maken utan några arvingar på sin sida. Han efterlämnade inget testamente.
Mellan makarna fanns inget inbördes testamente. Det fanns inte heller något äktenskapsförord dem emellan varför all deras egendom var giftorättsgods.
Mannen lämnade efter sig ett betydande arv bestående av framför allt bankmedel och aktier.
Syskonbarnen yrkade bättre rätt till arvet
Syskonbarnen yrkade att tingsrätten skulle fastställa att de har bättre rätt till arvet efter mannen. De åberopade att de i egenskap av arvingar enligt ärvdabalken har rätt till arvet efter mannen. De har därför bättre rätt till arvet än Allmänna arvsfonden, som gjort anspråk på arvet.
Enligt ärvdabalken kan kvarlåtenskap som den efterlevande maken fått med fri förfoganderätt, men inte full äganderätt, komma att tillfalla den först avlidne makens arvingar.
Utgångspunkten vid arvsordningen är den så kallade parentelprincipen, genom vilken den avlidnes släktingar delas in i tre arvsklasser (parentel) utefter hur nära i släktskap en person är med den avlidne.
En bestämmelse i ärvdabalken stadgar att om det vid den efterlevande makens död finns arvsberättigade efter endast en av makarna, skall dessa arvingar ärva allt. Bestämmelsen får sin praktiska betydelse i det fallet det endast finns arvsberättigade på den först avlidne makens sida.
Till förmån endast för den först avlidnes släktningar
I motiven till bestämmelsen, som Värmlands tingsrätt hänvisar till, har det betonats att regeln gäller till förmån endast för de av den först avlidne makens släktingar som har efterarvsrätt.
I och med att syskonbarnen tillhör andra arvsklassen i förhållande till den avlidna kvinnan uppfyller de kriterierna för rätten till efterarv efter mannen.
Mot bakgrund av att förutsättningarna för efterarv föreligger uppkommer, enligt tingsrätten, frågan om det föreligger en konkret arvsrätt för syskonbarnen. Tingsrätten konstaterar inledningsvis att ordet ”arvsberättigade” vid tillämpningen av bestämmelsen tar sikte på sådana arvingar till makarna, som vid den efterlevande makens död är konkret berättigade till arv efter någon av makarna.
Arvsfonden får rätt
Mot denna bakgrund ska rätten till kvarlåtenskapen avgöras med beaktande av kvinnans upprättade testamente och det faktum att hon genom sitt ensidiga och heltäckande testamente uteslutit maken maken och syskonbarnen från rätten till att få del av hennes arv.
Därmed föreligger inte en konkret rätt till arv för syskonbarnen. De kan inte i och med detta åberopa en rätt till kvarlåtenskapen efter den efterlevande maken. Käromålet ska därför ogillas i sin helhet.
Hovrätten fastställer tingsrättens dom i sin helhet. (Blendow Lexnova)
