I augusti 2003 drabbades en känd svensk konstnär av en stroke. Några månader senare bildade han ett bolag som han genom ett så kallat inkråmsavtal överlät alla sina kvarvarande konstverk till för knappt tio miljoner kronor.
Tidigare fru redan avliden
Konstnären avled i januari 2008 och i dödsboet ingick hans fru och två barn från ett tidigare äktenskap.
Barnens mamma, tillika konstnärens tidigare fru, hade avlidit 1990 och någon formell bodelning eller arvskifte hade då inte skett.
Konstnärens barn väckte, i egenskap av dödsbo efter sin mamma, talan mot bolaget vid Sundsvalls tingsrätt och begärde bolaget skulle utge de konstverk som bolaget ägde i enlighet med en fransk dom från 2007.
Krockade med fransk rätt
I en mellandom från mars 2013 fastställde tingsrätten att barnen hade bättre rätt än bolaget till konstverken.
Bolaget överklagade mellandomen till Hovrätten för Nedre Norrland som i mars 2015 beslutade att undanröja den och återförvisa målet till tingsrätten. Skälet för återförvisningen var att hovrätten ansåg att ett dödsbo inte kan uppträda som part enligt fransk rätt och att det därför hade förelegat ett rättegångshinder.
Konstnärens barn, å sin sida, hävdade att de i egenskap av arvingar och rättsinnehavare till mamman kunde föra talan mot tredje man för att skydda sina eller dödsboets intressen.
HD meddelade inte prövningstillstånd
Tingsrätten har nu, sedan Högsta domstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd, återupptagit handläggningen.
Enligt tingsrätten är den talan som barnen för mot bolaget i princip ett kringgående av reglerna om bodelning och arvskifte, eftersom deras yrkande innebär att de själva, utan bodelning eller arvskifte, får äganderätt till andelar som de samtidigt själva menar ska ingå i dödsboet efter mamman.
Eftersom det finns fler delägare i dödsbona, som inte är parter i målet, föreligger ett hinder mot att pröva yrkandena. Tingsrätten avvisar därför barnens talan.
