Ardalan Shekarabi: ”Kriminalpolitiska debatten förtjänar en saklig ton”

De senaste åtta åren har juristen Ardalan Shekarabi suttit i S-ledda regeringar som både civil- och socialförsäkringsminister.
Efter riksdagsvalet har han axlat rollen som Socialdemokraternas kriminalpolitiske talesperson – och sedan några veckor tillbaka är han justitieutskottets vice ordförande.
I en intervju med Dagens Juridik berättar han om de positiva förslagen i Tidöavtalet, sin syn på samtalstonen i den kriminalpolitiska debatten och vikten av att styra myndigheterna.

Dagens Juridik träffar Ardalan Shekarabi dagen efter att den nya regeringen presenterat sin budget. Det har gått några veckor sedan han lämnade avgångsregeringen och samma kväll ska han för första gången möta justitieminister Gunnar Strömmer i en debatt om kriminalpolitik.

Även om rollen är ny beskriver han det som att komma hem.

– Det är en omställning. Men som jurist är det lite som att komma hem och det ser jag fram emot.

– Det kommer att vara en stor utmaning att driva på kriminalpolitiken åt rätt håll som opposition. Men vi har några utgångspunkter: Vi kommer att vara en konstruktiv opposition, vi kommer att samarbeta i de frågor där vi ser att förslagen på riktigt bekämpar och minskar brottsligheten. Vi kommer inte att ha någon prestige, våra dörrar är öppna för samarbete med regeringen och vi kommer att försöka ha ett sjysst tonläge. 

”Debatten förtjänar en saklig ton”

Han återkommer flera gånger till tonläget i den kriminalpolitiska debatten. Han tycker den ”förtjänar” ett respektfullt samtal. 

– Jag tycker att den kriminalpolitiska debatten förtjänar en saklig, sjysst ton och ett respektfullt samtal om de åtgärder som finns på bordet. Vi måste kunna granska dessa, diskutera dem och försöka hitta rätt lösningar som gör att vi tar steg i rätt riktning i kampen mot brottsligheten. 

– Svensk kriminalpolitisk debatt har haft ett extremt högt tonläge. Tyvärr har inte alltid forskare och professioner som jobbar med dessa frågor i vardagen kommit fram, utan man har man fastnat mycket i ideologiska skygglappar och ett polemiskt förhållningssätt. Vi behöver nu fokusera på att få in professionerna och forskarna. Det finns gott om kunskap som vi skulle behöva ta till oss och använda oss av.

”Kommer ha nära dialog med professionerna”

Ardalan Shekarabi säger att han ska dra nytta av sina juridiska kunskaper i den nya rollen, men också erfarenheter från tiden som civilminister när det kommer till myndighetsstyrning.

– Jag hoppas att jag kan ha nytta av de juridiska kunskaperna som jag har, den förståelse som jag har men också mina erfarenheter från mina år som civilminister där jag arbetade mycket med förvaltningspolitik och styrning av myndigheter. Många av de stora frågorna på kriminalpolitikens område handlar om hur vi styr Polisen och hur vi effektiviserar arbetet i både de brottsförebyggande och brottsbekämpande delarna.

Du säger att ni ska vara konstruktiva och inte ha någon prestige. Hur kommer er kriminalpolitik att se ut?

– Magdalena Andersson satte som första prioritering att både bryta segregationen och attackera brottslighetens orsaker. Men också att ha en stark politik i syfte att beivra brott. Det är en resa vi kommer att fortsätta.

– Det jag kommer att fokusera på är dialog med professionerna. Jag kommer att ha nära dialog med poliser, åklagare, advokater, lärare, socialsekreterare och forskare inte minst. Jag kommer att ha nära dialog med civilsamhället och inte minst idrottsrörelsen som har god kunskap om hur man kan fånga upp ungdomar på glid i rätt tid. Jag kommer att tillsätta ett råd där man också bjuder in forskare för att ha en så nära dialog som möjligt med dessa.

– Det som är viktigt är att vi gör saker som på riktigt minskar brottsligheten. När jag säger att vi inte ska ha prestige så handlar det också om att inte ska fokusera på symbolåtgärder. Som till och med i värsta fall kan vara kontraproduktiva. För att kunna landa rätt i detta behöver vi vara öppna. Vi behöver vara beredda att slakta heliga kor, men framförallt behöver vi vara öppna för dialog med alla de människor som kan detta och jobbar med detta vanligen.

Så det du säger egentligen är att lagt kort inte ligger, ni skulle kunna ompröva en del av de saker som ni tidigare trott på?

– Absolut. Vi måste vara beredda att ompröva och det var egentligen Magdalena Anderssons budskap i hennes första installationstal på kongressen – att hon är beredd att vända på alla stenar. Det handlar om att vi måste vara beredda att ompröva våra positioner och linjer just för att vi måste göra väldigt mycket för att bryta trenden och minska den allvarliga brottslighet som på riktigt hotar vår samhällsmodell och tilliten i vårt land.

”Måste ha mycket bättre styrning på Polisen”

Ardalan Shekarabi återkommer till styrningen av Polisen som en viktig faktor för bättre brottsbekämpning. Enligt honom finns en avsaknad av polisfrågor i Tidöavtalet.

– Det jag saknar i regeringsavtalet är polisfrågorna. Det sägs väldigt lite om hur regeringen avser att styra Polisen, hur man ser till att brottutredande verksamheterna inom Polisen får rätt förutsättningar och rätt resurser. För mig är det ett område som vi måste fokusera på eftersom regeringen och avtalet inte tar upp det. Jag tror att det kanske är den viktigaste frågan. Vi kan ha hur hårda straff som helst, men om vi inte lagför människor så har det ingen effekt över huvudtaget.

– Nu måste vi fokusera på effektiviteten och kvaliteten i brottsutredande verksamheter.

Det handlar inte bara om att ösa mer pengar över Polisen?

– Pengarna är viktiga och där har vi tillfört massor av resurser och även regeringen, även om det inte riktigt är i paritet med de belopp som man tidigare har nämnt. Men vi måste lägga lika mycket energi på förutsättningar för de som gör jobbet och när man läser artiklar om vilka förutsättningar de poliser som arbetar med utredning av de allvarligaste brotten har så ser man att det finns allvarliga brister.

– När jag möter poliser som vittnar om att de behöver vänta månader på att analysera fingeravtryck så är det något som är fel. Så vi måste vara beredda att ha mycket bättre styrning av polisen och då måste också justitieministern lägga mycket energi på det. Jag hoppas att vi i opposition kan driva de frågorna i nära dialog med poliserna. För vår del tror jag att Polisförbundet och andra fackförbund som organiserar människor i polisiär verksamhet kommer att vara en viktig aktör i den delen.

Om du tittar på Tidöavtalet, är det någon av åtgärderna som du studsar till på?

– Generellt kan jag säga att det finns rätt så mycket bra saker när det gäller både straffrätten och processuella frågor. Men det finns också delar som i värsta fall kan vara kontraproduktiva, visitationszoner är en sådan.

– Jag tror att det är otroligt viktigt att polisiär verksamhet bygger på evidens, fakta och vetenskapliga metoder och utgår från principer som objektivitet, saklighet och opartiskhet i mötet med medborgarna. Där har vi allvarliga invändningar mot visitationszoner. Det finns dessutom väldigt lite som tyder på att det är en effektiv åtgärd. Jag har inte mött många poliser som klagar på att de inte har möjlighet att visitera någon när det finns behov. Så det är inget bra förslag.

– Anonyma vittnen är också ett förslag som det finns allvarliga invändningar mot, som jag också har hört Gunnar Strömmer problematisera, och som i princip inte ger någon effekt. Om vi tittar på användandet av anonyma vittnen i andra jämförbara länder så ser vi att det verkligen är en icke-fråga. Varför då vidta en åtgärd som det finns allvarliga invändningar mot om det inte ger oss verktyg att på riktigt bekämpa de brott som vi vill fokusera på.

Inte motståndare till mer repressiv politik

Shekarabi pekar på flera av de utredningar som hans tidigare regering satt igång när det gäller exempelvis straffskärpningar och säger att partiet tror på en ”starkare repressiv kraft”

– Det finns delar i regeringsavtalet som inte är bra, delar som är kontraproduktiva, men det finns också mycket som är bra och där kommer vi att vara öppna för samarbete. Vår dörr är öppen för regeringen, vi vill driva igenom många av de förslag som vi själva satt igång att jobba med. Det handlar om straffskärpningar, att reformera rabatter i straffsystemet och om fortsatt bättre förutsättningar för Polisen att ha rätt till tvångsmedel och andra verktyg som behövs i den brottsbekämpande verksamheten.

Så du är egentligen inte motståndare till en mer repressiv kriminalpolitik?

– Vi tror att vi behöver en starkare repressiv kraft. Det är Socialdemokraternas analys och det är också därför vi har lagt om kriminalpolitiken under de senaste åren. Det vi saknar i det här avtalet, förutom polisfrågorna, det är det brottsförebyggande arbetet. Ska vi på riktigt bekämpa och förebygga brott så att vi har en förändring om fyra år så måste vi satsa lika mycket på det brottsbekämpande området. Där är förslagen i Tidöavtalet eller budgetprioriteringarna långt i från i paritet med behoven.

Det är lätt att säga att man ska arbeta brottsförebyggande – men hur ska det göras?

– Det handlar om bemanningen i skolan, förutsättningarna för och resurserna till socialtjänsten men också idrottsrörelsens möjligheter att öppna verksamheten för de som kommer från resurssvaga hem. Där finns det en del bra saker i Tidöavtalet som exempelvis en fritidscheck, men problemet är att om resurserna till kommunerna inte möter behoven så kommer kostnaderna för att idrotta öka och i sin tur innebära att de som kommer från resurssvaga hem inte får samma förutsättningar att ha en meningsfull fritid.

”Möter inte riktigt vallöftena”

Hur ser du på regeringens budget på det kriminalpolitiska området?

– Den möter inte riktigt de löften som gavs från den sidan innan valet.

På vilket sätt då?

– Jimmie Åkesson pratade ju om resursförstärkningar till rättsväsendet om 20 miljarder per år. Man är inte ens i närheten av sådana summor.

– Kriminalvården behöver ökade resurser för annars kommer det inte att hålla. Om vi nu ska ha hårdare straff och de vill ändra reglerna för permissioner, villkorlig frigivning och andra reformer som innebär att den sammanlagda fängelsetiden kommer att öka dramatiskt så behöver Kriminalvården rätt förutsättningar för att bygga ut sin verksamhet i närtid. Annars kommer det att vara kaos om några år. Det är redan problematiskt med dubbelbeläggningar och annat.

Hur hade ni lagt upp det? Beläggningen inom Kriminalvården har ju trots allt ökat under åtta år med socialdemokratiska regeringar?

– Det är effekten av hårdare straff. Vi har landat i slutsatsen att vi definitivt behöver föra en dialog med Kriminalvården och se vad som behövs för att myndigheten ska ha kapacitet för regeländringar under de kommande åren.

Där har regeringsunderlaget föreslagit att man skulle kunna hyra fängelseplatser utomlands.

– Det är lite i paritet med anonyma vittnen. Vi har inga principiella invändningar, men hur många platser kan det ge om vi tittar på andra jämförbara länder? Det är inte den stora lösningen. Den stora lösningen är att ge Kriminalvården förutsättningar att bygga ut och göra det i närtid.

– Det jag blir lite orolig för är att det hela tiden kommer signaler om att det här kommer ta tid, någon nämnde till och med tjugo år, innan vi ser en förändring. Vi kan inte ha det perspektivet. Vi är i ett akut läge och då måste vi alla hjälpas åt att sätta fokus på de åtgärder som här och nu minskar brottsligheten.

– I Tidöavtalet finns det en rad reformer som till stor del handlar om hårdare straff. Då behöver man inte vara expert för att komma fram till att det är ganska bråttom med utbyggnaden av Kriminalvården. Det perspektivet saknar jag. Det pratas jättemycket om hårdare straff och regeländringar. Men jag tror att det som kommer att avgöra om vi lyckas bra eller inte under de kommande fyra åren är myndighetsstyrningen av Polisen, Kriminalvården, åklagarväsendet och andra relevanta aktörer.

”Samarbete behövs för komplett kriminalpolitik”

Hur mycket kan man påverka som vice ordförande i justitieutskottet när man sitter i opposition?

– Det beror naturligtvis på hur vi jobbar. Vi är beredda att jobba ganska brett i nära allians med olika intressenter och professioner och bilda opinion. Min erfarenhet är att man kan åstadkomma ganska mycket då. Men sedan bror det också på hur regeringen ser på detta.

– Min första signal till Gunnar Strömmer var att jag kommer att verka för ett annat tonläge, vara öppen för samarbete och berömma regeringen när de gör bra saker. Jag hoppas att vi får samma inställning från regeringens sida för då kan vi ha en nära dialog och en påverkan som är nytta för alla. Vi sitter inte på alla svar och regeringen sitter inte heller på alla svar. Vi behöver samarbeta för att få en komplett kriminalpolitik som är bra.