Riksrevisionens granskning visar att myndigheterna sällan ställer krav på skäliga arbetsvillkor vid upphandlingar.
Myndigheterna riskerar därmed att bidra till lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och osund konkurrens.
Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor, eller ungefär 18 procent av BNP.
Enligt Riksrevisionen ska myndigheterna ställa krav på lägstanivå när det gäller lön, semester och arbetstid om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och om värdet på upphandlingen är tillräckligt stort. Det främjar ett socialt skydd och bidrar till sund konkurrens på lika villkor.
Riksrevisionens granskning visar dock att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt.
Vid endast hälften gjordes en bedömning om krav
Endast i hälften av de granskade upphandlingarna gjordes en bedömning om arbetsrättsliga krav behövdes. Bara en tredjedel av avtalen innehöll villkor om lön, semester och arbetstid. Det är låga siffror med tanke på att de granskade upphandlingarna är över tröskelvärdet och tillhör högriskbranscher.
– Resultaten står i strid med lagar som styr offentlig upphandling. I värsta fall bidrar därmed myndigheterna till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
Granskningen visar vidare att myndigheterna sällan följer upp de arbetsrättsliga villkoren. Av de granskade myndigheterna är det endast Trafikverket som regelmässigt följer upp arbetsrättsliga villkor på djupet.
– Utan uppföljning och sanktioner riskerar kraven att bli en pappersprodukt som inte bidrar till bättre arbetsvillkor i praktiken, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.
Lagstiftning som är svår att tillämpa
Enligt Riksrevisionen beror bristerna framför allt på att lagstiftningen är svår att tillämpa och att myndigheterna får otillräckligt stöd. Att bedöma om krav på arbetsrättsliga villkor ska ställas – och i så fall vilka – kräver både tid och specialistkunskap, vilket särskilt mindre myndigheter ofta saknar.
Upphandlingsmyndigheten erbjuder visserligen ett uppskattat stöd till myndigheterna, men har inte haft möjlighet att ta fram färdiga riskbedömningar och villkor för alla relevanta branscher och yrken.
Riksrevisionen konstaterar också att staten saknar en struktur som säkerställer att myndigheterna lever upp till lagkraven.
Konkurrensverket har endast gjort en begränsad tillsyn över myndigheternas arbete med arbetsrättsliga villkor, och myndigheter som inte ställer krav på arbetsrättsliga villkor riskerar inga sanktioner.
”Regeringen har inte agerat tillräckligt för att åstadkomma förbättringar, vilket har lett till låg efterlevnad av lagstiftningen”, skriver Riksrevisionen.
