Under 2007 publicerades cirka 1 450 författningar. Cirka 300 var nya lagar och förordningar resten handlade om olika lagändringar. Här kommer några av de viktigaste lagändringar från och med årsskiftet som berör arbetsrättens område.
Läkarintyg från första sjukdagen
Från 1 januari 2008 får arbetsgivare rätt att redan från den första sjukdagen i en sjuklöneperiod begära läkarintyg från en arbetstagare. Många arbetsgivare har redan tidigare haft denna möjlighet reglerad i kollektivavtal.
Ett förstärkt jobbskatteavdrag
Skatten på arbete sänks med ytterligare 10,72 miljarder kronor. Avdraget är konstruerat så att låg- och medelinkomsttagare får en större skattelättnad i förhållande till sin lön än höginkomsttagare. Den största procentuella ökningen av nettoinkomsten får familjer med låga inkomster. Finansieringen sker genom höjningar av till exempel tobaksskatten, ölskatten och skatten på koldioxid.
Skattelättnad för förmån av hushållstjänster
Den 1 juli 2007 trädde lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete i kraft. Nu införs en skattereduktion även för personer som får skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. I huvudsak gäller samma tillämpningsområde, definitioner, beloppsgränser m.m. som i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Skattelättnaden för utgifter och förmåner av hushållsarbete får sammanlagt uppgå till maximalt 50 000 kronor per person och år. Begäran om skattereduktion för förmån av hushållstjänster ska göras i självdeklarationen.
Tillsvidareanställd efter två år
En anställning som vikarie ska övergå till en tillsvidareanställning om arbetstagaren under en femårsperiod har varit anställd hos samma arbetsgivare i sammanlagt mer än två år.
Jobbgaranti för ungdomar
En jobbgaranti för ungdomar införs samtidigt som de kommunala ungdomsinsatserna kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin avskaffas.
En anvisning till jobbgarantin får göras för en person som fyllt 16 men inte 25 år och under tre sammanhängande månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Den inledande perioden i jobbgarantin, i normalfallet minst tre månader, omfattar fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning och jobbsökaraktiviteter med coachning. Därefter bör det aktiva matchningsarbetet kombineras med praktik och utbildning. Deltagande i jobbgarantin för ungdomar är begränsat till sammanlagt 15 månader. Efter 15 månader i jobbgarantin kan deltagaren anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Till den som deltar i jobbgarantin och som har fyllt 18 år lämnas aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.
Kommuner ska kunna bedriva arbetsmarknadspolitik
För att kommunerna ska kunna bedriva arbetsmarknadspolitik krävs lagstöd. Då bestämmelserna som reglerar kommunernas verksamhet inom kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin upphävs den 1 december 2007 krävs annat lagstöd för att kommunerna ska kunna bedriva sådan verksamhet. Den nya lagen syftar till att ge kommuner möjlighet att, vid behov och efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen, anordna insatser för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.
Förordning om kommuners medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Genom en ny förordning regleras Arbetsförmedlingens möjligheter att ingå överenskommelser med kommuner om anordnande av arbetsmarknadspolitiska program i de fall detta inte kan ske genom ett upphandlingsförfarande.
Utvidgade möjligheter till nystartsjobb
Det är nu möjligt att få nystartsjobb även inom offentlig sektor.
Deltidsarbetslösa får också möjlighet att få nystartsjobb. För den som uppfyller kraven för nystartsjobb på grund av sjukpenning, rehabiliteringspenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning fördubblas stödet.
Bidrag för särskilt anställningsstöd
Stödet till arbetsgivare som anställer personer med särskilt anställningsstöd eller funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga görs om till ett bidrag i stället för en skattekreditering. Anordnarbidraget för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga höjs. Milersättningen till deltagare i arbetsmarknadspolitiska
program höjs.
Den nya Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsverket och länsarbetsnämnderna att avvecklas och ersättas av en ny sammanhållen myndighet under namnet Arbetsförmedlingen (se prop. 2006/07:89). Samtidigt kommer verksförordningen att ersättas av den nya myndighetsförordningen. Båda dessa förändringar kräver en ny instruktion för Arbetsförmedlingen. Omorganisationen och namnbytet föranleder därutöver ett stort antal följdändringar i lagar och förordningar.
Idag kan vissa av länsarbetsnämndernas beslut överklagas till Arbetsmarknadsstyrelsen.
Denna ordning bygger på att Arbetsmarknadsstyrelsen är överordnad länsarbetsnämnderna. I den nya organisationen kommer det inte längre att finnas olika myndighetsnivåer. Överklagandereglerna ersätts därför med en generell rätt till omprövning på central nivå.
Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
En lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner föreslås. Den genomför artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar. Lagen ska gälla när arbetstagare i något av de företag som deltar i en gränsöverskridande fusion har rätt till styrelserepresentation eller motsvarande inflytande enligt utländsk rätt. De nya reglerna ska i sådana fall, som huvudregel, gälla i stället för lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda i det övertagande företaget. I vissa fall ska dock den nya lagen inte gälla.
De särskilda reglerna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska gälla även vid eventuella efterföljande inhemska fusioner inom tre år från det att den gränsöverskridande fusionen registrerats.
Den nya lagen ska, till skillnad mot vad som gäller enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda, ge rättigheter även till arbetstagare utanför Sverige.
