En offentlig utredning från Arbetsmarknadsdepartementet föreslog i maj att skyddet för så kallade visselblåsare, som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats, borde stärkas.
Utredningen kom med tre huvudsakliga förslag:
- En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.
- En ny regel i arbetsmiljölagen som innebär en skyldighet för alla arbetsgivare att – i den utsträckning verksamheten kräver det – antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm.
- Regler till skydd för identiteten på de arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.
Förslagen innebär också att arbetsgivare som utsätter så kallade visselblåsare för sanktioner ska kunna bli skadeståndsskyldiga.
Bakgrunden till utredningen var att det framkommit att arbetstagare avstått från att slå larm om missförhållanden på arbetsplatsen på grund av risken för repressalier från arbetsgivaren.
Nu uttrycker den statliga kommittén Regelrådet sitt stöd för förslagen. Regelrådet granskar förslag om nya eller ändrade regler vilka får konsekvenser för företag och har bland annat till uppgift att rådge myndigheter och departement i dessa frågor.
Regelrådet skriver att stärkta skydd för visselblåsare bedöms utifrån utredningens förslag kunna uppnås på ett enkelt sätt och till en relativt sett låg administrativ kostnad för ett enskilt företag.
Enligt rådet förklaras det på ett enkelt och pedagogiskt sätt vilka ekonomiska effekter förslaget får. Regelrådet skriver att ”betänkandet på ett utförligt sätt beskriver de administrativa effekterna av förslaget”.
Utredningen har beräknat att ungefär 300 000 företag kommer att beröras av regeländringarna och dessa har delats upp i tre grupper utifrån storlek. För varje grupp har det sedan gjorts en ekonomisk analys.
Också när den tillhörande så kallade konsekvensutredningen ställer sig Regelrådet positiv, och menar att denna på ett bra sätt beskriver vilka företag som berörs och hur företagen påverkas ekonomiskt.
Dock anser Regelrådet att det hade kunnat belysas ytterligare hur små företag kommer att påverkas. Till exempel anser rådet att dessa kan komma att drabbas hårdare ekonomiskt än större företag om de skulle bemöta eventuella oriktiga anklagelser.
FOTO: GUNNAR LUNDMARK / SVD / TT
