Arbetsförmedlingen bör förbättra åtgärder för att motverka missbruk av stöd
Kontrollen av subventionerade anställningar behöver effektiviseras. Det menar Riksrevisionen som genomfört en granskning som visar att stödens utformning kan underlätta missbruk och att delar av kontrollen är ineffektiv.
Staten lägger årligen 18 miljarder kronor på subventionerade anställningar för cirka 150 000 personer.
Riksrevisionen har granskat kontrollen av subventionerade anställningar.
Granskningen visar att det finns risker kopplade till insatsernas utformning. Det handlar om skenanställningar, dåliga arbetsvillkor och att insatserna går till personer som inte har rätt till dem. Enligt Riksrevisionen är nystartsjobben särskilt riskfyllda eftersom ersättningen är hög och kontrollerna är färre än för andra stöd.
Åtgärder bör vidtas
Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingen visserligen har skapat en fungerande kontrollkedja för att motverka dessa risker, men att kedjans olika delar behöver effektiviseras.
Till exempel är Arbetsförmedlingens kontrollsystem inte organiserat för att hantera arbetsgivare som återkommande missbrukar systemet. Nya beslut kan godkännas trots att arbetsgivaren har pågående kontrollärenden.
– Subventionerade anställningar hör till de statliga ersättningar som anses ha högst risk för felaktiga utbetalningar. Här behöver regeringen och Arbetsförmedlingen vidta åtgärder, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Mycket administration
Riksrevisionen uppger att en del av problemet är att Arbetsförmedlingens handläggning kräver mycket administration. Eftersatta it-system innebär att arbetsförmedlarna måste arbeta i många olika system samt föra in samma information flera gånger. Det gör kontrollen kostsam och ökar risken för fel i handläggningen.
Vidare pekar Riksrevisionen på att långa ledtider innan misstänkta fel utreds är ett annat problem. Pengar riskerar att betalas ut felaktigt över en längre tid och det är svårt att utreda gamla ärenden.
Dessutom gör Arbetsförmedlingen få polisanmälningar och det är ovanligt att någon döms för att ha missbrukat insatserna.
– Arbetsförmedlingen behöver förbättra hanteringen av misstänkta fel. Till exempel behövs det kortare ledtider för kontrollutredningar, nya rutiner för när subventioner ska avbrytas och mer samverkan med Polismyndigheten om polisanmälningar, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.
Arbetsförmedlingen har inte fått tillräckliga förutsättningar
Regeringen har under senare år haft stort fokus på att minska felaktiga utbetalningar och möjligheterna att stoppa oseriösa arbetsgivare har förbättrats. Arbetsförmedlingens nya åtaganden har dock trängt undan ordinarie kontrollarbete vilket medfört längre ledtider.
Riksrevisionen uppger även att regeringen inte heller har gett Arbetsförmedlingen tillräckliga förutsättningar för att driva in felaktigt utbetald ersättning. Arbetsgivare som missbrukat systemet kan strunta i att betala och vänta på att bli stämda av Arbetsförmedlingen, vilket kan ta flera år eller inte alls bli av.
