Arbetsdomstolen konstaterar att Polismyndigheten hade saklig grund för uppsägning när en polisinspektör avskedades med anledning av att han dömts för misshandel. Mannen uppenbarligen olämplig som polisman, menar domstolen.
Svenska polisförbundet yrkade i Arbetsdomstolen att avskedandet av en tidigare polisinspektör skulle förklaras ogiltigt, eftersom man ansåg att hovrätten felaktigt dömt honom för misshandel.
Mannen åtalades för ofredande och misshandel efter att ha varit på konsert, där han hamnade i bråk med en annan konsertbesökare. Denne ska ha skymt sikten för mannen och hans fru och inte velat sätta sig ner igen. Konflikten eskalerade och de utdelade flera knytnävsslag mot varandra.
Tingsrätten: nödvärn
Tingsrätten godtog mannens invändning om att han slog konsertbesökaren i nödvärn eftersom det inte var motbevisat att han först tagit emot ett slag. Hovrätten ansåg däremot att mannen inledde händelseförloppet genom ofredande, alltså ett brottsligt angrepp, och att han därför inte hade nödvärnsrätt. Eftersom det var klarlagt att han utdelat i vart fall ett knytnävsslag i ansiktet på besökaren hade han gjort sig skyldig till misshandel.
Arbetsdomstolen påtalar inledningsvis att den inte är bunden av brottmålsdomen. Däremot har i praxis en lagakraftvunnen fällande brottmålsdom haft betydande bevisverkan i en efterföljande arbetsrättslig tvist. Enligt rätten är det centrala om det förekommit något i Arbetsdomstolen som medför att brottmålsdomens materiella innehåll ifrågasätts och därmed även dess bevisverkan. Några sådana omständigheter har dock inte förekommit i det aktuella målet och domstolen anser därmed att det är styrkt att mannen begått gärningen utan att ha haft nödvärnsrätt.
Bör avhålla sig från sådana brott
Arbetsdomstolen hänvisar till sin tidigare praxis enligt vilken brottsliga handlingar som begås av polismän i privatlivet i större utsträckning anses innefatta ett grovt åsidosättande av arbetstagarens åligganden mot arbetsgivaren i jämförelse med andra arbetstagare. Detta då Polismyndighetens uppgift är att förebygga brott och en förutsättning för att utföra den uppgiften är att myndigheten har allmänhetens förtroende. Domstolen tillägger att även om ett brott av en polisman inte alltid ska anses visa att hen uppenbarligen är olämplig för sin anställning måste det kunna krävas att hen avhåller sig från sådana brott som visar på avsaknad av behärskning som är nödvändig för arbetet.
Olämplig som polisman
Rätten anser att den brottsliga gärningen i det här fallet visar att mannen uppenbarligen är olämplig att inneha anställning som polisman, eftersom den framstår som ett utslag av bristande självbehärskning hos honom. Gärningen riskerar även att rubba förtroendet för polismän och han har därför grovt åsidosatt sina åligganden mot staten genom Polismyndigheten som arbetsgivare.
Arbetsdomstolen drar därför slutsatsen att avskedandet varit lagligen grundat.
