Jag kommer ihåg fastighetskraschen i början på 1990-talet. Konkursuppdragen sköljde över konkursförvaltarna. Jag kommer ihåg IT-kraschen i början av 2000 talet. Konkursuppdragen sköljde över konkursförvaltarna.
Nu är det annorlunda. Det har talats om att vi befinner oss i den värsta lågkonjukturen sedan 1930-talet. Konkursförvaltare runt om i landet har haft Högsta Beredskap i över ett år. Men inget händer. Visst har några stora företag gått i konkurs, men till skillnad från tidigare lågkonjunkturer har någon våg av konkurser inte synts till. Vad har hänt?
Jag har hört några förklaringar, ännu inte bekräftade.
En förklaring är att fler företag än tidigare försöker rädda verksamheten genom rekonstruktion. SAAB är ett exempel på det. Det verkar som att företagsrekonstruktionen av SAAB har inspirerat andra krisdrabbade företag att också försöka rekonstruera verksamheten. Problemet med företagsrekonstruktioner har tidigare varit att rekonstruerade företag har saknat tillräcklig livskraft. Statistiskt sett har väldigt få företag som genomgått en företagsrekonstruktion överlevt långsiktigt. Måhända är det så att vågen av obeståndsärenden tillfälligt har bromsats upp av alla officiella och inofficiella rekonstruktionsförsök, men att vågen snart kommer fram till konkursförvaltarna när rekonstruktionerna misslyckas.
En annan förklaring är att kreditgivarna har ändrat strategi. I början av 1990-talet rensade bankerna hårt bland bankkunderna. Ibland krävdes inte mycket för att banken skulle säga upp checkkrediten till omgående betalning. Nu verkar kreditgivarna ha större tålamod. Företag med ekonomiska problem får fortsätta att kämpa under lång tid. Låga räntor kan naturligtvis ha bidragit till att likviditeten inte urholkas lika snabbt som tidigare trots vikande intäkter. Men även här finns rimligtvis en bortre gräns. Kan det vara så att kreditgivarna snart känner att de inte går att hålla emot längre och att de måste släppa loss den våg av obeståndsärenden som de nu under en längre tid har bekämpat i det tysta?
Sedan finns det naturligtvis en tredje förklaring. Vi kommer aldrig att få se någon ny våg av konkurser. Det var inte så illa som alla sade. Allting är över innan det ens har börjat.
Hans Renman
