Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Är byråernas jämställdhetsarbete verkligen på riktigt – eller ligger kvinnors försiktighet i generna?”

Debatt
Publicerad: 2014-12-15 10:35

DEBATT – av advokaterna Carina Holmgren och Anette Hansson Ahl

 

Under den senaste tiden har Dagens Industri och andra medier på lite olika sätt belyst bristen på kvinnor som delägare på de affärsjuridiska byråerna och styrelserna i byråerna. Allbrightstiftelsen har också gjort en kartläggning av juristers karriärvägar i Sverige. Rapporten heter Kvinnor arbetar, män gör karriär.

Rapporten visar med all tydlighet på bristen av insikt i frågan om jämställdhet på de affärsjuridiska byråerna. Förklaringarna är de samma nu som förr. Den generationsväxling som skulle ha skett under våra år som advokater har helt uteblivit. När det gäller jämställdheten på de affärsjuridiska byråerna är det fortsatt väldigt mycket snack och lite verkstad!

I Realtid svarar ett antal VD:ar på kritiken och i huvudsak är svaret att det kommer ske i nästa generation och att man arbetar med frågan. Det intressanta är också att de åtgärder man i huvudsak pratar om ska stärka eller ändra kvinnornas attityder till jobbet på byrå så att man passar in i den världen.

Tänk om det är så illa att det är själva byråvärlden som sådan som måste ändras för att kvinnorna faktiskt ska välja att jobba kvar på byråerna.

Efter att ha jobbat nästan 20 år i branschen som kvinnliga biträdande jurister, delägare, styrelseledamot och numera grundare av en egen byrå så menar vi att det faktiskt är så. Branschen måste helt enkelt förändras så att alla passar in. Detta för att byråerna i framtiden ska kunna behålla sin konkurrenskraft, attraktionskraft för medarbetare och sin lönsamhet.

Byråerna måste helt enkelt moderniseras och bli en del av sin samtid. Annars tror vi att de kommer bli omsprungna av andra.

Här borde också Advokatsamfundet bidra med ett tydligt och seriöst jämställdhetsarbete på riktigt och som inte bygger på generalsekreterarens eget tyckande om att det är kvinnors eget fel att vi inte blir delägare eller styrelseledamöter på. Det är enligt vår mening inte kvinnorna det är fel på!

Det är således med stor fascination som vi deltagit i Advokatsamfundets olika ”kvinnosatsningar”. Det är allt från Rakelkonferens till Hildaryluncher och satsningen Advokat i framtiden. Gemensamt för dessa är i huvudsak att det är kvinnornas eget fel att vi inte blir delägare på de största affärsjuridiska byråerna i Sverige.

På en av samfundets konferenser som bara vänder sig till kvinnor fick vi för några år sedan lära oss hur man skall göra. Tjejer är fantastiskt kompetenta, ofta bättre jurister, har högt så kallat EQ ( … ) men det passar inte in på affärsbyråerna, utan vi måste bli som killarna, inte sticka ut, inte vara för snygga, inte ta för mycket plats, anpassa oss till den manliga världen. Men samtidigt måste vi våga mer, avstå från att ta hand om våra barn eller att få barn, skaffa all hjälp med barn och hem vi kan, förstå att vi ska stå tillbaka under barnåren – och så vidare.

Advokatsamfundets generalsekreterare ser sin väninna Rut som en av lösningarna för att få in fler kvinnor i ledningen för de affärsjuridiska byråerna. Vi tycker också att Rutavdrag är bra, men knappast lösningen på frågan. Advokatsamfundets inställning präglas, precis som framgår av Allbrightrapporten, av attityden att det absolut inte finns några problem med de manliga strukturerna, traditionerna eller de ekonomiska systemen på de affärsjuridiska byråerna. Istället hänvisas till att kvinnorna med bitterhet och hög röst säger att de missgynnas på de affärsjuridiska byråerna.

Advokatsamfundet menar att kvinnorna istället måste lära sig synas, ta initiativ och kräva att få delta i de spännande uppdragen. Generalsekreteraren uttrycker i olika offentliga sammanhang sin misstro över kvinnornas förmåga att arbeta på affärsjuridisk byrå.

I någon intervju går advokatsamfundets generalsekreterare så långt att hon faktiskt hänvisar till att det ”ligger i generna” att vi kvinnor är mindre riskbenägna och därmed mindre lämpliga som delägare på affärsjuridiska byråer. Den slutsatsen ställer vi oss verkligen frågande till eftersom de flesta humanbyråer med väsentligt högre ekonomisk risk drivs av kvinnor.

Det jämställdhetsarbete som bedrivs av samfundet idag är enligt vår mening helt fruktlöst och kontraproduktivt för jämställdheten mellan kvinnor och män i vår bransch.

När det gäller ägandet och driften av de affärsjuridiska byråerna duger vi inte heller enligt både samfundet och männen på byråerna. Detta av olika skäl, vi är inte tillräckligt riskbenägna, inte beredda att jobba tillräckligt hårt, vi måste ta hand om våra barn och våra män och så vidare.

Vi känner inte heller igen oss i dessa förklaringar till varför kvinnor inte i större utsträckning blir delägare på affärsjuridiska byråer. För egen del kan vi bara konstatera att det faktiskt är svårt att passa in även om man har bra prestigefulla uppdrag och tjänar minst lika mycket pengar som ”grabbarna” och även jobbar lika hårt.

Det är tufft att få höra att man är arg, har pipig röst (men bra idéer) och förväntas följa med på ”grabbiga” delägarresor (där alla viktiga beslut fattas).

Precis som Allbrightstiftelsen nu konstaterat finns det i princip inget strukturerat jämställdhetsarbete på de affärsjuridiska byråerna som på riktigt syftar till att det ska bli fler kvinnor som delägare eller i ledande ställning.

Utöver det som Allbrightstiftelsen presenterar ser vi några ytterligare förklaringar till varför kvinnor inte blir delägare på de affärsjuridiska byråerna; extremt manlig struktur (”cowboyliv” enligt Allbrightstiftelsen), traditionella ekonomiska system, brist på ledarskap, svårt att se den kvinnliga potentialen från dem som bestämmer, männen känner inte igen sig i en kvinna, orimligt höga krav på arbetsinsats i tron att detta ger högst lönsamhet och avsaknad av kvinnliga förebilder som står på kvinnornas sida, för att ta några exempel.

De affärsjuridiska byråerna har ofta ett traditionellt ekonomiskt system som premierar den klassiska mansrollen med mannen som ensamförsörjare av familjen. Detta bidrar till att det är svårt att passa in som kvinnlig delägare. Det saknas också ofta ett gemensamt affärsmässigt tänk, i stället är den egna intjäningen viktigare än den gemensamma vilket då styr verksamheten.

Bristen på ett modernt och jämställt ledarskap är också en faktor som inverkar. Många byråer är mycket hierarkiska i sin struktur och de övriga medarbetarna som biträdande jurister och assistenter betraktas som lätt utbytbara. De ekonomiska systemen motverkar att man har modernt ledarskap eftersom kunskapsåterföring tar tid och därmed kostar pengar i kortsiktigt perspektiv. Mest pengar hos den enskilde delägaren vinner vilket är ett problem både för medarbetare och klienter. De lönsamhetskrav som förväntas och gäller gör det svårt att se något mervärde i att ändra strukturen. De som faktiskt blir delägare på byråerna tjänar ju mycket pengar på strukturen så varför ändra?

Är det då viktigt med kvinnliga delägare? Behöver verkligen kvinnor bli det? Det är enligt vår mening självklart. Det är ju den enda karriärvägen på dagens byråer. Det behövs för att ge kvinnor reell makt och kunna vara förebilder. Kvinnor måste också kunna tjäna mer pengar och inte bara bidra till att killarna tjänar pengar.

I allra högsta grad behövs det också för att möta omvärldens och klienternas krav och förstås för att kunna rekrytera de bästa juristerna.

Fler kvinnliga delägare krävs också för att skapa moderna byråer som präglas av gott ledarskap och jämställdhet. Affärsjurister har en viktig roll i ett rättssamhälle och kan då inte bara representeras av en del av samhället.

Vad krävs då för fler kvinnliga delägare?

Förebilder: Det är inte oss kvinnor det är fel på! Advokatsamfundet borde arbeta med frågorna på ett mer seriöst och professionellt sätt. Generalsekreterarens personliga tyckande kan inte få styra.

Nya driftsformer: Advokatbranschen måste närma sig näringslivet på riktigt, byrå i byråstrukturen finns kvar även om man försöker dölja det. Det krävs alltså ekonomiska system som gynnar kvinnors ägande.

Nya strukturer: Attitydförändringar och en ökad affärsmässighet samt ett modernt ledarskap som ger både män och kvinnor möjlighet även inom byråvärlden.

Omvärldens krav:  Klienter, blivande medarbetare och samhället som ställer krav på riktigt. Ställ verkliga och realistiska jämställdshetskrav på byråerna.

Vi delar således inte analysen att det är kvinnorna som det är fel på som förklaring till att kvinnor inte blir delägare på affärsjuridiska byråer.

Vi är helt säkra på att det faktiskt inte beror på oss kvinnor utan att med en förändring av attityder och driftformer så passar kvinnor också utmärkt in som delägare på affärsjuridiska byråer med bibehållen lönsamhet. Vi tror också att detta skulle kunna bidra till en förnyelse och vitalisering av branschen till gagn för både medarbetare och klienter.

Vi menar också att det är helt nödvändigt om byråerna ska få behålla sina duktiga medarbetare i framtiden. Våra ungdomar känns faktiskt som de vill bli jämställda på riktigt. Klienterna har också rätt att få den bästa juristen som gör jobbet!

Själva har vi valt att inte bli ”bittra” och därför har vi lämnat ”cowboylivet” och driver vår advokatbyrå som ett vanligt konsultföretag. Hos oss är inte ägarfrågan den centrala, utan möjligheter till utveckling antingen som expert eller som affärsområdeschef. Tydligt ledarskap, ha kul på jobbet och skapa ett arbetsklimat för alla med rimliga arbetstider och tidskrav. Hela byråns resultat styr alla medarbetares löneutveckling, byråbonus – bäst lämpad jurist gör jobbet på riktigt.

Det kan konstateras att det som provocerar våra kollegor i branschen mest är att vi just nu bara har heltidsanställda kvinnor på vår affärsjuridiska byrå. Ja, vi kvinnor kan, vi vill och vi törs, äga och driva både små och stora byråer.

 


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se