Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Är alla klienter verkligen kapabla att befria sina advokater från tystnadsplikten?”

Krönikor
Publicerad: 2013-10-01 10:26

KRÖNIKA – av Bengt Ivarsson, ordförande för Advokatsamfundet och advokat vid Kihlstedts advokatbyrå

 

Den norske advokaten Geir Lippestad, som försvarade Anders Behring Breivik, har kommit ut med en bok – ”Det vi kan stå för”-  där han berättar om uppdraget som försvarare för Breivik. Boken har av olika anledningar föranlett en debatt i Norge, framförallt bland advokater och andra jurister.

I boken redogör Lippestad bland annat för sina kontakter med sin klient, om de diskussioner de fört och vilka överväganden han har gjort som försvarsadvokat.  Den bild han målar upp av sin klient är i många delar ganska negativ.

Med hänsyn till de brott Breivik dömts för är det kanske i och för sig inte så förvånande. Däremot kan man ha funderingar kring det korrekta och rimliga i att som advokat berätta om de överläggningar man har haft med sin klient och vad som i övrigt framkommit och som omfattas av advokatens tystnadsplikt. Enligt vad som framkommit har dock Breivik i vart fall i efterhand godkänt publiceringen. Frågan är dock om det räcker.

De uppgifter som en klient lämnar till sin försvarare omfattas av advokatens tystnadsplikt. Försvararen är enligt såväl lag som advokatetikiska regler förhindrad att för utomstående yppa dessa uppgifter. Klienten kan dock lösa försvararen från tystnadsplikten.

Är det då alltid möjligt för klienten att lösa försvararen från tystnadsplikten? I normalfallet är det säkerligen inga problem. Det sker emellanåt och kan till och med i vissa fall vara en förutsättning för att advokaten på bra sätt ska kunna bevaka klientens intresse massmedialt.

Däremot är det inte självklart att alla klienter har kapacitet att fatta ett sådant beslut. Den huvudsakliga frågeställningen i Breivikmålet var om Breivik skulle anses vara otillräknelig eller inte. I Sverige används den termen för närvarande inte i lagstiftningen (även om Psykiatrilagsutredningen föreslagit ett återinförande av otillräkneligheten som ett kriterium vid bedömningen av psykiskt sjuka lagöverträdares brottslighet) utan i stället har vi att förhålla oss till om en person lider av en allvarlig psykisk störning eller inte.  

Generellt torde man kunna säga att kraven för att någon ska anses otillräknelig är högre än för att någon ska anses lida av en allvarlig psykisk störning. Kan en person som är otillräknelig, eller som i vart fall av vissa sakkunniga anses vara det, verkligen lämna sitt medgivande till en försvarare att bryta tystnadsplikten? Klienten kan ju till och med vara i en situation där han eller hon inte ens kan anses ha uppsåt till den brottsliga gärningen på grund av den psykiska störningen.

Detsamma gäller ett barn. Kan en femtonåring som misstänks för brott verkligen med befriande verkan lösa försvararen från tystnadsplikten? Kan den psykiskt sjuke eller barnet förstå och bedöma konsekvenserna av att advokaten ges befogenhet att berätta om vad som sagts i förtroliga samtal mellan klient och försvarare?

Det finns inga givna svar på dessa frågor men min personliga uppfattning är att man som advokat måste vara väldigt försiktig i sådana situationer. Både av egenintresse och av klientintresse finns det anledning att ta det försiktigt. Klienten har dessutom själv en möjlighet att berätta för dem som vill lyssna, såvida klienten inte är häktad med restriktioner.

I Sverige har vi haft en likartad diskussion kring de e-postmeddelanden som en av Thomas Quicks försvarare, advokaten Claes Borgström, skickade till andra personer och som berörde hans tidigare klient. Majoriteten i Advokatsamfundets disciplinnämnd fann dock att Claes Borgström inte brutit mot god advokatsed genom att skicka dessa e-postmeddelanden. 

I Norge kom frågan upp i Advokatforeningens huvudstyrelse om Geir Lippestad brutit mot god advokatsed genom att publicera uppgifter som omfattas av tystnadsplikten i sin bok. Norska advokatsamfundets styrelse fann dock inte anledning att hänskjuta frågan till Disiclinaerutvalget för prövning i sak. Viss kritik framfördes dock av styrelsen vilken finns att läsa på www.advokatforeningen.no  

Oslo tingsrätt fann att Anders Bering Breivik var tillräknelig och att han därför kunde straffas fullt ut för sina gärningar i Oslo och på Utöya den 22 juli 2011. Anledningen till hans agerande var hans extrema politiska övertygelse.

Den fråga som då inställer sig är om en advokat ska medverka till att föra ut till exempel sin klients politiska eller religiösa budskap? Geir Lippestad betonar i sin bok att han redan från början av sitt uppdrag klargjort för sin klient att han inte tänkte göra det och att han dessutom själv hade en uppfattning som var diametralt olik klientens. Endast om detta budskap kan påverka den rättsliga bedömningen, till exempel vad gäller frågan om nödvärn, kan det enligt min uppfattning finnas anledning att göra det.

Geir Lippestad använder i boken på flera ställen begreppet värdekommunikation som en beskrivning av sitt sätt att kommunicera med media. Min uppfattning är att man som försvarare ska tillvarata sin klients intresse med anledning av brottsmisstankarna mot honom eller henne. Det ligger inte i uppdraget att gör sig till tolk för den agenda som legat bakom klientens agerande. Om det budskapet ska spridas är det upp till klienten eller andra, det ligger inte i försvararuppdraget. Därmed inte sagt att det strider mot god advokatsed men enligt min uppfattning är det olämpligt.

Frågorna hur man hanterar klienter som är psykiskt sjuka eller barn är svåra. I Sverige har vi haft en diskussion kring bland annat Thomas Quick och det sätt på vilket hans tre olika försvarare fullgjort sina uppdrag. Den kommission som regeringen aviserat med anledning av resningsärendena för Thomas Quick/Sture Bergwall kommer säkert ha anledning att komma in på denna fråga. Sveriges advokatsamfund har dessutom tillsatt en arbetsgrupp som ska se över och komma med förslag på hur man agerar som försvarare i dessa situationer.


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se