De senaste två åren har antalet rättspsykiatriska undersökningar i Sverige har ökat med 25 procent.
– Vi har fortsatt en väldigt ansträngd situation och arbetsbelastningen för personalen är konstant hög, säger Eva-Lo Ighe, avdelningschef för rättspsykiatri på Rättsmedicinalverket.
Eva-Lo Ighe säger att det ”normalt” råder ett varierat flöde på de rättspsykiatriska avdelningarna, med perioder där inte alla platser är upptagna.
– Nu ligger vi hela tiden nära taket och möjligheten för återhämtning för våra medarbetare har varit väldigt mager de senaste åren.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Besvärlig utveckling”
Sedan 2017 har antalet utförda rättspsykiatriska undersökningar ökat från 457 till 573.
Det innebär en sammanlagd ökning med en fjärdedel på två år vilket beskrivs som en ”besvärlig utveckling för en verksamhet med lagkrav på hur lång tid ett ärende får ta.”
Vid varje enskild RPU genomförs en resurs- och tidskrävande process som kräver specialistkompetens.
Samtliga RPU:er i Sverige utförs vid Rättsmedicinalverket – efter begäran från någon av landets domstolar. Syftet är att ge svar på domstolarnas frågor om den misstänkte har utfört brottet under påverkan av en allvarlig psykisk störning och om personen vid undersökningstillfället lider av en sådan.
– De som kommer till oss har generellt en sämre psykisk hälsa än tidigare. Det är idag vanligare att de är svårt psykiskt instabila och får därmed svårigheter att vistas tillsammans med andra. Det gör att vi måste hålla allt fler under ständig observation och oftare ge akut psykiatrisk vård. Det tar resurser från vårt uppdrag gentemot domstolarna – att utreda, även om vi också har ett ansvar för den hälso- och sjukvård som de intagna behöver under utredningstiden, säger Eva-Lo Ighe.
De flesta är häktade
Den stora flertalet, 75 procent, av de som genomgår RPU sitter häktade.
Vid undersökningen, som tar cirka tre veckor, befinner de sig på någon av Rättsmedicinalverkets slutna undersökningsenheter i Stockholm eller i Göteborg. Häktade intagna är de mest resurskrävande och mellan 2017 och 2019 har antalet häktade ökat med 90 personer, från 341 år 2017 till 431 år 2019.
Undersökningen och vistelsetiden involverar yrkeskategorier som specialistläkare i rättspsykiatri, psykolog, forensisk socialutredare, omvårdnadspersonal och administratör.
– Det går inte att öka antalet platser från en dag till en annan. Det krävs att det finns fysiskt utrymme i form av lokaler men det krävs också specialister inom olika yrkeskategorier för att utföra själva undersökningen. Att utbilda dessa tar tid, ta rättspsykiatern som exempel, normalt tar det runt 14 år av eftergymnasial utbildning och praktik för att få den kompetensen. De sista 2,5 åren sker i vår regi på Rättsmedicinalverket så den löpande specialistutbildningen är också någonting som vi måste se till att den fungerar, säger Eva-Lo Ighe.
Brist på personal
Det råder för närvarande brist inom flera personalkategorier som behövs för att genomföra verksamheten. Något som Rättsmedicinalverket arbetar intensivt med att motverka med nyrekryteringar.
– En av konsekvenserna i det ansträngda läget är att vi är på väg att bli en flaskhals i rättskedjan. Vår resursbrist kan bland annat leda till att vi inte kan göra färdigt de rättspsykiatriska undersökningarna inom avsedd tid. Det försvårar för domstolarna att återuppta rättegångarna som planerat. I sin tur kan den situationen förlänga tiden i häkte och därmed kan häktena bli belastade i ännu högre grad än idag, säger Eva-Lo Ighe.
