Blekinge tingsrätt hade fattat ett interimistiskt beslut om att pappan till ett barn – en dag i veckan fram till dess att umgängesfrågan avgjordes vid en huvudförhandling – skulle få träffa sin son i sällskap av en person som socialnämnden utsåg. En sektionschef vid socialförvaltningen ansåg dock att detta var olämpligt och kontaktade därför tingsrätten för att meddela att man inte ville medverka vid detta umgänge. Man ville i stället att tingsrätten skulle fatta ett nytt beslut om att det inte skulle vara något umgänge alls mellan pappan och sonen.
Rådmannen ansåg att något nytt beslut inte behövde fattas eftersom huvudförhandlingen skulle börja dagen efter det att det planerade umgänget skulle äga rum. För att lösa situationen praktiskt kontaktade hon därför pappans ombud för en ”samförståndslösning”. Hon sa bland annat att ett avstående från umgänge kunde ses som ett tillfälle för pappan att visa att han hade förmåga att samarbeta i frågor som rörde barnet. Ingenting av detta dokumenterades.
JO skriver i sitt beslut:
”En sådan kontakt kan innebära en risk för att parten upplever sig utsatt för en press från domstolens sida att handla på ett visst sätt för att kunna ha utsikt att vinna framgång i rättegången… Det skulle även kunna tolkas som att rådmannen gav parten råd om hur han skulle förhålla sig för att nå framgång vid den kommande huvudförhandlingen.”
Rådmannen kritiseras nu för att hennes agerande kan ha uppfattats som om hon inte har varit opartisk. Hon får också kritik för att kontakterna inte har dokumenterats.
