Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Anne Ramberg: ”Om samfundets disciplinverksamhet”

Nyheter
Publicerad: 2021-02-25 10:06
Anne Ramberg Foto: Jonas Ekströmer / TT

DEBATT – av Anne Ramberg, advokat och tidigare generalsekreterare för Advokatsamfundet.

En livlig debatt om advokater och Advokatsamfundets disciplinverksamhet har den senaste tiden ägt rum. Det är förståeligt. Flera uppmärksammade anmälningar mot advokater har inkommit till Disciplinnämnden det senaste året. Media har av naturliga skäl redovisat detta. Allmänheten har givits bilden av ett system som fungerar dåligt. Rop på reformer skallar. Justitiekanslern har klagat till Högsta domstolen i ett ärende där Disciplinnämnden valt att inte utesluta en advokat som brutit mot åklagaren restriktioner. Politiker har uttalat sig om hur systemet  borde vara.

I en stundom rätt upphetsad debatt finns anledning till reflektion. Det finns skäl att sätta kyrkan mitt i byn. 

Advokatsamfundet och dess Disciplinnämnd är reglerat i rättegångsbalken. När Advokatsamfundet vid inträdesprövningar och disciplinär tillsyn bedriver offentligrättslig verksamhet  ska  lag och hävdvunna rättsprinciper tillämpas. Detta innebär krav på lagbundenhet även när medias rapportering inbjuder till snabba och handlingskraftiga åtgärder.

Advokatsamfundets disciplinära verksamhet är underkastad Justitiekanslerns och – ytterst – Högsta domstolens tillsyn. I Disciplinnämnden finns tre av regeringen utsedda allmänna representanter. En av dem nomineras av de borgerliga, en ledamot nomineras av de socialdemokratiska samarbetspartierna. En ledamot är normalt en tidigare domare eller annan representant från rättsväsendet. Dessa personer har under de 20 år som jag medverkat visat hög integritet och aktivt bidragit till nämndens arbete. Jag kan inte erinra mig att det någon gång gått en skiljelinje mellan allmänhetens representanter och advokaterna. Om skiljelinjer i sällsynta fall förekommit har detta berott på olika individuella bedömningar av förhållandena i det enskilda fallet – inte på partipolitiska hänsyn.

Advokater är enligt lag skyldiga att följa god advokatsed. Vad som är god advokatsed följer av regler om god advokatsed, Disciplinnämndens avgöranden och styrelsens vägledande uttalanden. Åsidosätter eller bryter en advokat mot god advokatsed finns det reglerat i rättegångsbalken vilka påföljder som är aktuella. 

Om advokater allvarligt bryter mot god advokatsed riskerar de ytterst att uteslutas. Förutsättningarna härför liksom påföljderna följer av rättegångsbalken. 

När vissa högprofilerade politiker uttalar sig om Advokatsamfundets disciplinära verksamhet infinner sig inte sällan en känsla av uppgivenhet. Det finns skäl att påminna om några enkla grundprinciper.

Också den mest förhärdade brottsling är tillförsäkrad rättsstatens skydd.

Advokaternas främsta plikter är att visa oberoende i förhållande till  alla ovidkommande intressen, att vara lojal mot klienten, att iaktta sin tystnadsplikt och, för att kunna infria  dessa plikter, stå fri från  intressekonflikter.

Det är inte så som vissa debattörer felaktigt hävdar att Advokatsamfundet eller dess ledamöter har privilegier. Det är klienterna som har rättigheter och advokaterna som har skyldigheter. Några privilegier tillkommer inte advokaterna.

I alla civiliserade rättsstater har en misstänkt rätt till ett försvar och till att fritt välja sin advokat. Det är en god ordning. Betänk det motsatta förhållandet.

Men, om advokater missköter sig ska de inte åtnjuta förtroendet att få kalla sig advokat. Då ska de i allvarliga fall uteslutas. Vi tog för några år sedan initiativ till att även kunna utesluta advokater pga händelser utanför advokatverksamheten. Det ledde till en nödvändig lagändring. Samfundet initierade också en omfattande proaktiv tillsyn.

Om advokater åsidosätter god advokatsed utan att förtjäna uteslutning riskerar de varning med straffavgift. Jag delar uppfattningen att straffavgiften bör höjas från den sedan många år lagstadgade maxavgiften om 50 000 kronor. Men då måste också advokaten ha reell möjlighet till effektivt rättsmedel. Man måste få kunna begära domstolsprövning om man menar att fel förekommit. Här krävs en ändring av rättegångsbalken. 

Att interimistiskt kunna avstänga advokat är en fråga som kan diskuteras. Jag är emellertid inte övertygad om det kloka i denna tanke. För även för ett sådant ingripande beslut krävs ett stort mått av rättssäkerhet. Även ett interimistiskt beslut måste kunna överprövas. Och därmed kan den eftersträvade effektiviteten gå förlorad. Men, frågan är värd att prövas.

Jag ser fram emot resultatet av det reformarbete som enligt uppgifter i media lär pågå.

Fotnot: Texten publicerades först på Anne Rambergs blogg.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se