2009 ändrades straffen för mord till lägst 10 år och högst 18 år eller livstid. Statistik som Svenska Dagbladet tagit del av visar att antalet livstidsstraff har minskat sedan dess.
Enligt justitieminister Beatrice Ask var straffskärpningen ett bra steg på vägen men inte tillräckligt, skriver tidningen. Under en presskonferens på fredagen meddelade hon att regeringen vill skärpa normalstraffet för mord till livstids fängelse, enligt en promemoria som nu skickas ut på remiss.
Förslaget får nu kritik av Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.
– Det känns som valfläsk, säger hon till Svenska Dagbladet.
Hon menar att promemorian kommer tätt inpå valet och väldigt kort i anslutning till den utredning som gjordes om påföljder vid mord för några år sedan.
– Man säger att man vill marknadsföra tesen att mord är ett allvarligt brott. Jag tror inte det finns någon som har en annan uppfattning. Det här är ett sätt för regeringen att visa att man tar hårdare tag, fortsätter Ramberg till tidningen.
Enligt Anne Ramberg agerar regeringen på ”bristfälligt underlag”.
– Ska man omkullkasta den lagstiftning som kom för några år sedan, då ska man göra det genom en noggrann utredning och inte en intern departementspromemoria, säger hon till tidningen.
Sven-Erik Alhem, ordförande för Brottsofferjourernas Riksförbund, håller med Ask om att de värsta våldsbrotten behöver en tuffare handläggning, skriver tidningen.
– Anhöriga betonar att de utsätts för ett livslångt lidande. För deras del, men också av säkerhetsskäl för samhället i stort, är det viktigt med ett avskärmande av de som varit beredda att begå ett mord, säger han till Svenska Dagbladet.
Alhem påpekar dock, skriver tidningen, att han hellre hade sett att de tidsbestämda fängelsestraffen ökades till 30 år. Och att de absolut tuffaste straffen sparades till de allra värsta brottslingarna.
– Men tanken är riktig, säger han till tidningen.
