Grannparet till en familj skrev till socialtjänsten eftersom de var oroliga för att familjens två små barn for illa.
I brevet uppgav de bland annat att de hört föräldrarna skrika på barnen och att de lämnat dem ensamma när de åkt iväg med bilen.
Grannarna undertecknade brevet med sina namn, men skrev att de ville vara anonyma.
En tid senare blev de dock kontaktade av en socialsekreterare och det framkom att familjen fått veta att det var de som hade kontaktat socialtjänsten.
Socialsekreteraren ska då ha hävdat att det inte går att vara anonym samtidigt som man undertecknar ett brev med sitt namn.
Parets dotter anmälde det som hänt till JO eftersom hon ansåg att socialtjänsten åtminstone borde ha informerat hennes föräldrar om att deras identitet skulle röjas trots att de önskat att få vara anonyma.
Enligt anmälan har hennes föräldrar fått allvarliga hot på grund av det inträffade.
I ett yttrande till JO skriver socialtjänsten att brevet från grannparet sågs som en så kallad orosanmälan. När socialtjänsten inledde en utredning och tog kontakt med familjen ville föräldrarna ha en kopia av anmälan, vilket de har rätt till enligt lag eftersom de har rätt till partsinsyn.
Eftersom brevet var undertecknat fick de då reda på vilka som hade gjort anmälan.
Den socialsekreterare som hade hand om utredningen borde dock ha informerat grannparet om att deras identitet skulle röjas, anser socialtjänsten som skriver:
”Det är en brist att denna kommunikation ej har skett. Det finns ej något tvingande i lagstiftningen gällande att denna kommunikation skall ske men det får dock anses vara av vikt att återkoppla till anmälare när deras önskan om anonymitet ej är möjlig.”
Justitieombudsmannen Lilian Wiklund anser att grannparet borde ha informerats och riktar nu kritik mot socialtjänsten för att detta inte gjordes.
Hon skriver:
”Makarna X hade i skrivelsen tydligt framfört ett önskemål om att få vara anonyma. Sättet de uttryckte sig på ger intryck av att de trodde att de själva kunde styra över frågan om anonymitet. Enligt min mening följer det av den allmänna serviceskyldigheten att förvaltningen i den situationen borde ha upplyst makarna X om att man inte kunde garantera att de skulle få vara anonyma utan att myndigheten skulle pröva och besluta i den frågan. Det var särskilt angeläget att makarna X fick den informationen eftersom de var grannar till den berörda familjen och då makarna X hade uppgett att de blivit trakasserade och hotade av familjen. Nämnden har i remissvaret medgett att man borde ha gett en återkoppling till anmälarna. Förvaltningen kan inte undgå kritik för underlåtenheten att informera makarna X.”
Foto: TT
