Konstitutionsutskottet har granskat regeringens propositioner från 2012/13, 2013/14, 2016/17 och 2017/18 med lagförslag som har granskats av Lagrådet.
Granskningen visar bland annat att Lagrådets synpunkter och förslag i de flesta fall har godtagits av regeringen.
I de fall regeringen inte har följt Lagrådet har den i regel argumenterat för sitt ställningstagande, vilket är bra enligt utskottet eftersom det är en viktig del för att upprätthålla kvaliteten i lagstiftningsarbetet.
Antalet avstyrkta lagförslag ökar
I knappt 15 procent av de propositioner där Lagrådet har haft synpunkter eller förslag har hela eller delar av lagförslagen avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts.
Under den senaste tiden har det dock skett en viss ökning av dessa, vilket Konstitutionsutskottet ser allvarligt på och understryker vikten av att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte på något sätt urholkas.
Samtidigt konstaterar utskottet att granskningen inte ger en heltäckande bild av kvalitetsnivån i lagförslagen och att enskilda lagärenden inte har granskats närmare.
Följer rekommendationer i vartannat fall
I drygt hälften av fallen har regeringen valt att i huvudsak eller delvis följa Lagrådets synpunkter och förslag och när man inte följt rekommendationen har man, enligt KU, argumenterat för detta ställningstagande.
Därtill kommer att Lagrådet har lämnat olika typer av synpunkter och att omfattningen av Lagrådets kritik har varierat.
Utskottet noterar även att Statsrådsberedningen nu har satt ytterligare fokus på kvalitetsfrågor i lagstiftningsarbetet
Propositioner lämnas i senaste laget
Konstitutionsutskottet har också för flera valår tillbaka granskat tidpunkten för när propositioner lämnas till riksdagen under våren.
En granskning som visar att riksdagen behandlar ett stadigt ökande antal propositioner under ett år samtidigt som dessa allt som oftast lämnas in inom en vecka före, på eller efter sista inlämningsdag.
KU understryker här att ”anhopningen av propositioner på och kring sista inlämningsdag är djupt otillfredsställande. Detta och även avvikelser från planer skapar problem för riksdagsarbetet” och föreslår därför, bland annat, att tidpunkten för inlämning av propositioner sprids och att sena propositioner begränsas till nödvändiga fall.
Brister i regerinskansliets upphandlingar
Slutligen har KU även granskat Regeringskansliets upphandlingar och konstaterat att det vid dessa upphandlingar finns bristande rutiner och dokumentation.
Muntliga offerter har inte dokumenterats och regeringskansliet brister, enligt KU, i sina rutiner gällande begäran av offerter från flera håll vid så kallade direktupphandlingar.
Slutligen påpekar utskottet att upphandlingslagen dessutom kräver att myndigheten ska besluta om riktlinjer för direktupphandling.
Läs hela betänkandet från KU här
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
