”Panamadokumenten och framtiden – kommer avslöjandet att omöjliggöra självrättelser?”
ANALYS/DEBATT – av Börje Leidhammar, advokat och adj. professor i skatterätt vid Högskolan i Gävle
Stor uppmärksamhet har under senare tid ägnats åt svenskkopplingar till de läckta Panamadokumenten främst genom brevlådeföretag, det vill säga företag som inte bedriver någon faktisk verksamhet i landet utan bara finns på pappret eller som namnskylt på en brevlåda. Mindre uppmärksamhet har hittills gällt frågan om skatt har undanhållits.
Som obegränsat skattskyldig i Sverige är det olagligt att inte deklarera vad man har för tillgångar och inkomster i andra länder. Dubbla straff i form av både skattetillägg och ansvar för skattebrott kan bli följden av oriktiga uppgifter i deklaration eller i övrigt i skatteförfarandet. Ansvar för medverkan till skattebrott kan också aktualiseras för rådgivare.
Exempel på oriktigheter som Skatteverket uppmärksammat är arbetsinkomster som omvandlas till skattefria medel i skatteparadis, vinster och löner som betalas ut via skatteparadis utan att mottagaren betalar skatt, betalning av luftfakturor som utställts av företag som inte existerar i verkligheten, konton och depåer i skatteparadis för att undgå beskattning av räntor, utdelningar och reavinster, truster och stiftelser till vilka utdelningar lämnas eller andra tillgångar styrs men där grundare/stiftaren ansetts vara den faktiska mottagaren av utdelningen eller de ihopsamlade tillgångarna.
Att etablera brevlådeföretag är i sig inte olagligt men om tillgångar och vinstmedel i sådana företag inte deklareras kan brott föreligga. En vanlig orsak till brevlådeföretag är att patent läggs i brevlådeföretag och att royaltyinkomster samlas där.
Har den skattskyldige aktivt eller passivt lämnat oriktiga uppgifter kan en självrättelse göras – om den är frivillig. Skatteverket ska inte ha inlett ett ärende eller den skattskyldige ska inte ha haft anledning att tro att oriktigheten uppmärksammas.
Vad som är frivilligt är omdiskuterat men utrymmet för rättelser har utvidgats under senare år. En bidragande orsak är de 40-tal informationsutbytesavtal Sverige slutit med skatteparadis, till exempel med Panama fron och med den 1 januari 2014.
Till skillnad mot vad som gäller till exempel avtal med Luxemburg (från den 1 januari 2015) och Schweiz (från den 1 januari 2016), varifrån Sverige automatiskt får information om kontohavarens tillgångar, krävs i Panama att Skatteverket anger identitet på den man efterfrågar information om. Informationsutbytesavtal saknas ännu för Förenade Arabemiraten.
Möjligheten till självrättelse frivilligt har funnits länge och innebär tveklöst en stor fördel för den skattskyldige utan risk för sanktioner att ångra sig sedan ett fullbordats brott har begåtts. Skatteverket har meddelat att granskning ska ske av svenskar i anledning av de publicerade Panama-dokumenten. Frågan om rättelser är frivilliga efter att en sådan granskning inletts är sannolikt liten.
En uppseendeväckande nyhet i media i veckan har varit att Skatteverkets ledning sökt kontakt med en tidigare kollega i regeringskansliet för att informera om de publicerade Panama-dokumenten. Frågan om självrättelser är frivilliga kommer säkert att bli föremål för ingående diskussioner och svårförutsebara konsekvenser för den skattskyldige.
Globaliseringen och de snabba internationella kapitalrörelserna har lett till ett intensifierat arbete med informationsutbytesavtal, åtgärder inom OECD och EU mot skatteflykt och ”aggressiv skatteplanering”. Utöver sanktioner som skattetillägg och ansvar för skattebrott kan Skatteverket med stöd av skatteflyktslagen underkänna rättshandlingar som strider mot lagstiftningens syfte enligt vad som närmare framgår av lagen.
Lagen är svårtolkad och kritiseras för bland annat bristande förutsebarhet i tillämpningen. En särskild lagstiftning i Sverige som innebär att brevlådeföretag kan bli ointressant gäller svenska delägare i lågbeskattade utländska bolag och som innebär att skattskyldiga blir beskattade i Sverige för sin andel i det utländska bolaget. Genom nya avtal och andra internationella överenskommelser medför lämnande av oriktiga uppgifter i deklarationen en allt större risk för att bli upptäckt, till exempel på grund av att brevlådeföretag upprättas utomlands för att undvika skatt.
Frågan om de publicerade Panamadokumenten omöjliggör självrättelser, medför skattetillägg och ansvar för skattebrott återstår att se. Den uppmärksamhet som publiceringen fått, och sannolikt kommer att få, medför säkert en intensifierad diskussion om vad som är olagligt och vad som är olämpligt i fråga om bildande av brevlådeföretag i lågskatteländer. Förtroendet för skattskyldiga liksom tilliten till Skatteverket och andra myndigheter står och faller med öppenhet, opartiskhet och likhet inför lagen.
Börje Leidhammar är verksam som advokat i egen regi och är adj. professor i skatterätt vid Högskolan i Gävle.
