Det var i september förra året som regeringens utredare, den så kallade FRA-domstolens tidigare ordförande Runar Viksten, föreslog att Sverige skulle införa ett nytt brott: ”utlandsspioneri”. Detta för att skydda svenska uppgifter i internationella samarbeten för fred och säkerhet.
Skada Sveriges förhållande
Den nya bestämmelsen är tänkt att komplettera den befintliga lagstiftningen om brott mot rikets säkerhet och tar sikte på röjande av sådana uppgifter som kan medföra ”ett allvarligt men” för Sveriges förhållande till andra stater och mellanfolkliga organisationer.
Förslaget innebär också att utlandsspioneri ska kunna utföras som ett tryck- och yttrandefrihetsbrott.
I sitt remissvar pekar justitiekansler Anna Skarhed på att lagförslaget innehåller ”allvarliga problem”.
Oförutsebar händelsekedja
Hon pekar bland annat på att bestämmelsen är utformad med ett så kallar ”faredelikt” som handlar om att länken mellan Sverige och en annan stat eller mellanfolklig organisation kan skadas om hemliga uppgifter röjs.
JK konstaterar att det finns ett ”grundläggande problem” med att utforma bestämmelsen så eftersom det ligger flera led i en oförutsebar händelsekedja mellan gärningsmannens handlande och sjöälva ”realiserandet av faran”.
Inte straffvärda
JK vänder sig också mot att en ”fara” kan kan leda till gärningar som egentligen inte är straffvärda ändå bedöms som straffbara om en stat eller mellanfolklig organisation reagerar oproportionerligt starkt på ett visst uppgiftsröjande och ett ”allvarligt men” för Sveriges ”rent faktiskt uppstår”.
Det är enligt JK också oklart vad det är för typ av ”allvarliga men” som kan läggas till grund för straffansvar.
”Risk för tillämpningsproblem”
Inte heller begreppet ”ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i” är helt tydligt enligt JK som anser att formuleringen är ”förenat med en risk för tillämpningsproblem”.
JK anser vidare att begreppet ”främmande sammanslutning” inte har någon ”klar och preciserad innebörd”.
Det bör enligt JK även klargöras närmare hur man ska göra det så kallade ”hypotetiska provet” som går ut på att se om en viss uppgift skulle ha omfattats av sekretess om den hade förekommit i det allmännas verksamhet.
