Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar för 2011 visar att många myndigheter har problem med att uppfylla kraven i lagen om offentlig upphandling. Detta gäller särskilt de krav som ställs på direktupphandlingar.
Riksrevisionens granskningar visar att ett flertal myndigheter inte gör någon samordning av inköpen för att fånga upp att gränsen för direktupphandling inte överskrids.
Ganskningen visar att uppföljning av gjorda inköp och upphandlingar inte görs på ett systematiskt sätt – någonting som enligt Riksrevisionen är nödvändigt för att både säkerställa att myndigheten följer regelverket och för att få en effektiv inköpsorganisation.
Myndigheter saknar exempelvis rutiner för att följa upp hur mycket olika leverantörer har anlitats, om tröskelvärden för direktupphandling har överstigits och för att följa upp avrop från ramavtal eller annan typ av upphandling.
Med direktupphandling avses i dessa sammanhang inköp som görs utan att myndigheten inhämtar anbud från olika leverantörer.
Tidigare angav lagen att den upphandlande myndigheten bara fick tillämpa direktupphandling ”om kontraktets värde var lågt eller om det finns synnerliga skäl”.
Efter en lagändring 2010 så gäller numera att det högsta tillåtna beloppet får vara högst 15 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster (ca 1,9 miljoner kronor) – vilket motsvarar cirka 288 000 kronor.
