De senaste fem åren har gruppen svårt skuldsatta ökat med över 3 000 personer. Samtidigt har antalet som beviljas skuldsanering ökat kraftigt.
Nu visar en ny granskning av Riksrevisionen på brister i systemet med skuldsanering. Bland annat varierar det stöd man kan få från den kommunala skuldrådgivningen mycket beroende på vilken del av landet man bor i.
Dessutom är väntetiderna ofta långa. En femtedel av alla kommuner uppfyller inte Konsumentverkets rekommendation om en väntetid på högst fyra veckor, enligt granskningen.
Långa väntetider är problematiskt eftersom en skuldsatt person får allt svårare att ta sig ur skuldsättningen ju längre tiden går.
Arbetar mindre och har sämre hälsa än genomsnittet
– Överskuldsättning har ett högt pris både för den enskilde och samhället. Överskuldsatta personer har sämre hälsa och arbetar mindre än genomsnittsbefolkningen. Det är därför samhällsekonomiskt effektivt med åtgärder som förbättrar hjälpen till den här gruppen, säger riksrevisor Claes Norgren.
Riksrevisionen skriver att ungefär 28 000 personer anses vara överskuldsatta, om man utgår från en snäv definition av begreppet. Överskuldsättningens kostnader uppskattas då till drygt 6 miljarder kronor i produktionsbortfall och kostnader inom sjukvården.
Brister i tillsynen
Granskningen visar att det finns allvarliga brister i hur staten har reglerat tillsynen över den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Verksamheten i 100 kommuner faller enligt Inspektionen för vård och omsorg, IVO, utanför myndighetens tillsynsmandat eftersom den inte ligger inom socialförvaltningen.
Det finns inte heller mål för rådgivningen vilket gör att IVO inte anser sig kunna granska verksamhetens kvalitet. Bristen på tillsyn och tydliga krav och mål bidrar sannolikt till att verksamheten nedprioriteras, skriver Riksrevisionen.
Riksrevisionen rekommenderar nu att regeringen fortsätter undersöka varför antalet svårt skuldsatta ökar och vad som kan göras för att hjälpa dessa personer.
Regeringen bör också se till att Kronofogdemyndigheten kan hantera det ökande antalet skuldsaneringar. Samtidigt bör Konsumentverkets resurser för att stödja den kommunala rådgivningen förstärkas.
Dessutom borde regelverket kring tillsynen av den kommunala verksamheten förtydligas, anser myndigheten.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
