– En effekt blir att färre DNA-spår som samlats in från brottsplatser kan kopplas till misstänkta gärningsmän, säger Liselotte Nielsen Sundberg på SKL till Sveriges Radio.
Topsning är ett slags DNA-prov som tas genom att en liten gummispade stryks på insidan av en misstänkt gärningsmans kind. Provet skickas sedan in till Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, som då kan undersöka om DNA från den misstänkte matchar DNA-spår som polisen säkrat vid brottsplatser.
Att antalet matchningar mellan misstänkta gärningsmän och brottsplatsspår minskar när polisen gör färre topsningar är föga förvånande, menar Liselotte Nielsen Sundberg.
– Tittar vi på antalet träffar så har vi en minskning med 14 procent jämfört med 2012. Det är ju en väldigt stor sänkning. Mycket topsningar in påverkar träffantalet ut, säger hon till Sveriges Radio.
Under 2012 satsade polisen på att öka antalet topsningar, och under första halvåret lyckades man genomföra 30.000 topsningar jämfört med 20.000 under samma period föregående år. Men i år ligger man återigen på ungefär 20.000 topsningar.
Enligt SKL finns det många prover som ligger och väntar på att man ska hitta och topsa rätt gärningsman.
– Just nu ligger vi på ungefär 26 500 öppna sådana spår. De ökar månad för månad och de ligger ju och väntar på att man ska topsa rätt person. Så det måste ju fortfarande finnas ett rätt stort antal personer som fortfarande inte är topsade och som begår brott regelmässigt, säger Liselotte Nielsen Sundberg.
Men Joakim Länninge på Rikspolisstyrelsen menar att det finns en annan förklaring till statistiken. Enligt honom beror det färre antalet topsningar på att polisen redan har topsat ett stort antal av de som betraktas som yrkeskriminella. Det större antalet brottsplatsspår som inte kan kopplas till en gärningsman kopplar han till internationella ligor:
– När det gäller mängdbrott som inbrott, stöld i bostad och stöldligor, så vet vi att det finns ett utländskt inslag. Det är personer som snabbt kommer in i landet och i organiserad form begår brott och sedan försvinner ut. Då finns ju risken att de försvinner innan man har gripit dem och topsat dem och hinner matcha ihop spåren, säger Joakim Länninge till Sveriges Radio.
Foto: TT
