Advokat Tobias Enochson om Allramålet, advokaters marknadsföring och åklagares misstag:
– Varje år händer något konstigt i minst en utredning. Ibland är det svårt att frigöra sig från tanken att det är högst medvetet.
Den pågående Allrarättegången är ett av Sveriges största ekobrottsmål någonsin. Bolaget misstänks ha berikat sig på pensionsspararnas pengar på ett olagligt sätt. Fyra personer med kopplingar till fondbolaget Allra står åtalade för bland annat grov trolöshet mot huvudman och grovt mutbrott. Samtliga nekar till brott.
”Mer intellektuellt utmanande”
En av dem är bolagets tidigare förvaltningschef Johan Bergsgård. Han företräds av Tobias Enochson som under de senaste åren arbetat med flera stora ekobrottsmål.
– Det har varit en glidande skala som började med bedrägeri- och penningtvättsmål och sedan ledde till mer renodlade ekobrottsmål, säger Tobias Enochson.
– Det är en ganska stor skillnad mot traditionella brottmål, här finns inte samma tydliga effekt av att ett brott har begåtts. I mord finns ett lik, i ett narkotikamål en överlåtelse eller kanske ett beslag. Sådant saknas i ekomål och det gör arbetsinsatsen lite annorlunda. Även om en brottmålsutredning är omfattande så förstår jag den ganska bra när jag har läst igenom den en gång. Men i ekonomiska brott spelar det ingen roll hur många gånger du läser materialet, det finns ändå saker som du inte förstår. Man måste ta hjälp av andra, som till exempel klienten och utomstående experter som är insatta i den aktuella branschen och kan förklara hur den fungerar. Det är mer intellektuellt utmanande.
”Har påstått felaktigheter”
Tobias Enochson företräder Johan Bergsgård tillsammans med Simon Bergström.
– Vi har ett antal invändningar kring hur målet ska förstås. Jag är benägen att tro att EBM i alla delar inte har förstått hur det fungerar i den här miljön. Man har påstått felaktigheter om de tilltalades agerande, felaktigheter som man sedan inte har följt upp i åtalet utan bara har släppt längs vägen.
– När den utredande sidan påstår något som klienten direkt säger inte stämmer så får man en svårare utmaning som försvarare, eftersom det ofta dröjer många månader innan man har en utredning som man själv kan läsa och ta ställning till.
– I stora utredningar kan det vara ett problem när det är en och samma åklagare som under lång tid ensam fattar alla beslut. Vilken utredning man ska bedriva, vilka avenyer man ska utforska. Det skulle behövas input utifrån och fler ifrågasättanden på vägen. Då skulle vi se färre misstag. I stora utredningar så är det här problemet symptomatiskt.
”Följt regelverken man haft att följa”
Tobias Enochson ger ett exempel från Allramålet. I den rättegång som pågår fram till jul är hans klient Johan Bergsgård åtalad för trolöshet mot huvudman. I en kommande rättegång är Bergsgård åtalad för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.
I sitt försvar ifrågasätter Tobias Enochson de möjligheter klienten haft att fatta slutliga beslut om vilka affärer som skulle göras. Han poängterar att dessa utfördes från fondbolaget Gustavia medan åklagaren menar att det bolaget haft en underordnad betydelse och att det varit Allra som haft det egentliga ansvaret.
– Åklagaren hävdar att Gustavia enbart har varit ett fondhotell, ett begrepp som inte går ihop med gällande svensk lagstiftning och som inte heller ger någon bra bild av hur det fungerar, menar Tobias Enochson.
-När man tittar på bevisningen från olika håll så blir det tydligt att fondbolaget har följt de regelverk man har att följa. De har fattat beslut om investeringar och alla funktioner som hanterar risk och compliance har funnits på deras sida. Min klient har fungerat som rådgivare. Ibland har Gustavia godkänt förslag han har kommit med, ibland inte. Dessutom tycks EBM helt ha fått affärens marknadsmässighet om bakfoten.
”Satte oss i en väldigt obekväm sits”
Din klient har haft titeln förvaltningschef, vilket pekar på ett ansvar för vilka investeringar som gjorts.
– Man kan fastna vid en titel och det tror jag också att man har gjort här. Men just den titeln hade Johan Berggård redan 2010, när han jobbade med marknadsföring för SFS och bland annat skrev nyhetsbrev, innan de här fonderna fanns. Hans uppgift har varit att föreslå hur man ska driva förvaltningen framåt, men det har alltid varit fondbolaget som formellt fattat besluten hur det ska gå till.
I rättegången har Pensionsmyndigheten stämt Allra på totalt över 200 miljoner kronor.
– Innan förhandlingen startade så skickade Pensionsmyndigheten in tre nya bevisuppgifter som bland annat var kopplade till det kommande skattemålet. Då lyfte man från Pensionsmyndigheten ut bevisning från skatteutredningen och åberopade den för att styrka uppsåt i det här målet, kort inpå starten. Det satte oss i en väldigt obekväm sits. Den här sortens agerande har Pensionsmyndighetens ombud fortsatt med, de åberopar ständigt ny bevisning. Det är ett oschysst och överrumplande sätt att processa på, som bidrar till dålig stämning.
Deltog i Playamålet som biträdande jurist
Tobias Enochson började som biträdande jurist hos advokat Thomas Martinson. Bland annat satt han bredvid honom i det omfattande Playamålet, där de båda företrädde den misstänkte huvudmannen Jonas Falk.
– Min uppgift var att se till att Thomas hade så bra koll på materialet som möjligt. Efter hand tog jag mer plats. I hovrätten processade vi ungefär lika mycket.
I tingsrätten dömdes Jonas Falk till 18 års fängelse för omfattande narkotikabrott, men friades sedan i hovrätten.
Kritiken mot hur polis och åklagaren Karin Bergstrand agerat växte.
– Vi kände att motsidan hela tiden gjorde vad de kunde för att undanhålla information. Man använde sig bland annat av påstådda internationella sekretesser på en mängd dokument och handlingar, i andra änden låg samma handlingar fullt offentliga. Det var en insynsbrist som jag aldrig sett maken till och förhoppningsvis aldrig får se igen.
Glömde telefon i bröstfickan under häktesbesök
Under processen blev Tobias Enochson behörig att söka inträde i Advokatsamfundet. Som reglerna bjuder redovisade han motpartsombud och andra jurister han haft yrkesmässigkontakt med för Samfundet, som sedan uppmanade dessa att skicka in sina yttranden om hans lämplighet. Brevet från Karin Bergstrand och två andra åklagare på internationella kammaren i Stockholm skilde sig från mängden, bland annat i sin omfattning,
– Yttrandet var på fem-sex sidor och mycket försåtligt utformat. Inledningsvis förklarades mib förträfflighet på olika sätt, men den uppbyggnaden var bara ämnad att skada. Efter hand kom de med allt mer grundlösa påståenden.
Vid tillfället satt Tobias Enochsons klient Jonas Falk på Kronobergshäktet som vid den tiden inte var något säkerhetshäkte. Men varje gång Enochson eller Martinson skulle dit för att träffa honom så behövde de passera en säkerhetsbåge som endast användes för Jonas Falks besökare.
– Under intensiva perioder i förhandlingarna så sprang jag eller Thomas där varje dag. Ibland flera gånger om dagen. Vid sådana tillfällen låste jag in mina grejer i ett särskilt skåp innan jag passerade säkerhetsbågen. Vid något tillfälle hade jag glömt min telefon i bröstfickan. Vakten sa till och jag gick tillbaks och låste in den i skåpet. Vid något annat tillfälle handlade det om en usb-sticka som jag glömt att jag hade längst ned i portföljen. De här händelserna ville Karin Bergstrand i sin skrivelse få till smuggelförsök. Det var barockt, det här är misstag som alla advokater råkat göra. Jag skulle aldrig få för mig att smuggla elektronik till en klient. Men om jag försöker tänka efter hur en sådan smuggling skulle kunna gå till så blir påståendet ändå löjligt. Om de tagit mig med en telefon fasttejpad i ländryggen så hade jag gått med på beskrivningen smugglingsförsök.
Tobias Enochson skrattar till.
– Jag kan skämta om det i efterhand, men då kändes det obehagligt, den stora pucken var dock vad de beskrev som ett påstått dataintrång.
Anklagades för dataintrång
– Vi hade begärt tillstånd till innehållet i en mejlkorg. Det var en mejlserver som stod på ett halvhemligt företag i Israel. Från den här adressen hade utredningen bara fått fram ett ensamt mejl genom en beslagtagen dator, trots att innehållet i mejlet visade att det fanns andra meddelanden i samma konversation.
– Jag var angelägen om att få fram dessa andra meddelanden men möttes bara av undvikande svar när jag frågade utredningen. När jag vid ett tillfälle satt på Rikskrim och tittade på sidomaterialet så fanns ett lösenord till adressen nedskrivet. Man hade fått fram det i samband med en datatömning. Jag loggade in på mejladressen, använde lösenordet och då kom de andra mejlen upp. De var fem stycken och gav en helt annan kontext till det första. De kullkastade många av de brottspåståenden som gjorts. Jag förstod att utredningen medvetet inte hade velat inkludera de där mejlen.
– Jag var stolt över insatsen. Som försvarare är det alltid kul att få chansen att leka detektiv. Jag lämnade in mejlen som bevisning i förundersökningen. Men Bergstrand anklagade mig för dataintrång och sa i rätten att en förundersökning skulle inledas. Men så blev det aldrig, jag kallades inte ens till förhör.
”Söker aldrig konflikt i rättssalen”
Följde samfundet upp yttrandet?
– Ja de tog det på allvar i allra högsta grad. De bad mig att ge min version så jag skrev ett långt yttrande som svar. Det slutade med att samfundet lämnade det hela utan åtgärd. Jag tolkar det som att de inte såg något fel i mitt agerande. Däremot kan man säga att jag bordlades, eftersom hela processen med att bli ledamot i Samfundet försenades säkert ett halvår.
– Jag hade svårt att förstå varför åklagarna ville slå undan benen för mig och förstöra mina chanser att bli advokat. På ett mänskligt plan var det helt enkelt jävligt elakt.
Hur vanligt är det med den här typen av spänningar i ett mål?
– Playamålet skiljer naturligtvis ut sig. Generellt skulle jag säga att åklagarna gör ett objektivt och bra arbete i åtta av tio mål. Men varje år händer det något konstigt i minst en utredning. Ibland är det fråga om rena misstag men ibland är det svårt att frigöra sig från tanken att det är högst medvetet.
Kan du ge exempel?
– Det kan vara viktigt material som av oförklarlig anledning hamnat i sidomaterialet, eller fotokonfrontationer som genomförts på sätt som inte kan förstås annat än att man medvetet försöker få fram visst resultat. I mer vanliga fall handlar det om att man inte följer rekommendationerna om hur en konfrontation ska gå till. Det finns också varianter med olika parallella utredningar där exempelvis avlyssningen hämtas in som överskottsmaterial i din utredning – det gör det svårare med insynen då du kanske inte har tillgång till den parallella utredningen.
– Då måste du begära att din utredning kompletteras vilket kan vara svårt att motivera om du inte vet om att det ligger annan avlyssning i annan utredning. Ibland måste man se vad som saknas eller snarare leta efter det som inte finns redovisat.
– Jag söker aldrig konflikt i rättssalen. När jag invänder mot åklagaren har jag alltid en saklig grund för det. Det här begreppet fokusförskjutning som en del åklagare svänger sig med har jag svårt att ta till mig. I det begreppet ligger att åklagaren tar sig rätt att bestämma var fokus ska ligga i målet. Man vill låta åklagaren berätta var fokus ska ligga i målet. Av naturliga skäl kan åklagaren och advokaten ha olika uppfattningar om vad som är viktigt.
”En del marknadsföring har varit smaklös”
Vad säger du om den aktuella debatten om advokaters marknadsföring?
– En del marknadsföring har varit smaklös. Jag tror delvis att det kan vara en generationsfråga. Många vill fram fort. Så snart man blivit advokat vill de starta egen byrå. Målet är att vara Thomas Martinson redan när man är 30. De låter det inte ta den tid det måste ta när man successivt bygger upp en verksamhet. Den där typen av marknadsföring är en genväg, ett försök att bygga sig ett namn. Jag tycker att man snarare devalverar advokatrollen.
För några år sedan startade Tobias Enochson själv egen byrå. Han har kontorsgemenskap med Martinsons byrå och de båda advokaterna delar på biträdande jurister och supportpersonal.
– Thomas är en levande legend bland oss advokater, genom sin erfarenhet och sitt gudabenådade munläder. Genom åren har vi haft väldigt kul både i och utanför rätten. Han har alltid varit väldigt generös med sina erfarenheter och sin kunskap. Det finns ett värde i att gå bredvid någon som är så erfaren. Det här är trots allt ett erfarenhetsyrke där man ställs inför svåra etiska och processtaktiska frågor. Startar man en byrå helt på egen hand så går det där förlorat. Kanske kan det leda till vissa avvarter. Om jag skulle föreslå att Thomas och jag satte oss på Instagram med solglasögon och varsin drink och gav lite tips till kundkretsen så skulle han förmodligen skratta ut mig från kontoret.
