Alliansen föreslår inför nästa mandatperiod en möjlighet för polisen att publicera bilder på misstänkta brottslingar i syfte att leda brottsutredningar framåt. Det ska exempelvis kunna röra sig om bilder från en övervakningskamera som visar när ett rån begås.
TV3 har i programmet Efterlyst publicerat bilder på misstänkta brottslingar under många år. Publiceringarna har lett till ett stort antal tips från allmänheten, och till att ett flertal allvarliga brott klarats upp. Programledaren Hasse Aro menar att bildpublicering bör ske sällan och restriktivt:
– Om det rör sig om en bild som visar en person som begår ett brott, som håller i pistolen vid ett rån, så har jag inga problem med att bilden visas för allmänheten. Problem uppstår när fall hamnar i gråzonen, säger Hasse Aro.
Som exempel nämner han att polisen ibland ber redaktionen visa bilder på personer som befunnit sig på platser där det begåtts rån kort efter att bilderna tagits. Hasse Aro menar att det måste finnas tunga skäl, som DNA-spår, som visar att det är personen i fråga som har begått brottet.
– Det är dock märkligt att polisen inte får visa bilder på misstänkta brottslingar där det finns tunga skäl som talar för att personen gjort sig skyldig till brottet, säger Hasse Aro.
Gösta Westerlund, universitetslektor i straffrätt vid Göteborgs Universitet, är positiv till bildpublicering – så länge det rör sig om allvarliga brott.
– Den bildpublicering som idag sker i bland annat tv-programmet Efterlyst har lett till att flera allvarliga brott klarats upp.
Han menar dock att de så kallade gråzonsfallen inte ska publiceras och att vissa förutsättningar bör vara uppfyllda för att bildpubliceringen ska vara befogad:
– Det ska röra sig om ett relativt allvarligt brott, det ska vara klarlagt att personen på sannolika skäl är misstänkt för brottet, det ska tydligt framgå att personen endast är misstänkt och det ska övervägas om publiceringen verkligen behövs.
– Tidpunkten mellan brottet och publiceringen kan vara av betydelse. Är personen misstänkt för ett brott som innebär att han eller hon kan vara farlig för allmänheten, exempelvis mord, krävs en snabb publicering. Rör det sig om andra brott, till exempel flertalet stölder så kan det gå längre tid, säger Westerlund.
– En av riskerna med bildpubliceringen är förstås att personen i efterhand kan visa sig vara oskyldig. En annan risk är att bildpubliceringen kan drabba den misstänktes familj, säger Westerlund.
Text: Åsa Persson
Bild: TV3
asa.persson@dagensjuridik.se
