Kina står för 60 procent av världens produktion av piratkopior, en verksamhet som genererar 3 400 miljarder kronor per år och som påstås vara styrd av kriminella nätverk och terrorgrupper. Tullverket bedömer att piratkopiorna kostat Europa 100 000 jobb de senaste tio åren.
Piratkopiering leder tankarna till Rolexklockor på turistmarknader, äkta mattor som säljs från lastbilsflak och skjortor med illa sydda krokodiler. Möjligen en film på väg till en hårddisk i ett tonårsrum eller en lastbil full med smuggelcigaretter på en Estlandsfärja. Associationerna stämmer – Lacoste är fortfarande ett av världens mest kopierade varumärken – men bara delvis.
Allt kan kopieras
Var tionde morakniv som säljs i Sverige är tillverkad i Kina. Enligt Carin Nises, vd för Mora of Sweden, kostar plagiaten bolaget fem miljoner kronor i intäkter per år. För cirka en månad sedan stämde bolaget en återförsäljare av kopior på en miljon kronor. Oavsett utgången står nya återförsäljare i kö för att ta vid efter de man lyckas stänga ner.
Cigaretter, cd- och dvd-skivor och parfym toppar fortfarande listan över de mest kopierade varorna, men piraterna har på senare år slagit sig in på andra marknader. Nyligen slog thailändska myndigheter till mot en tillverkare av en förfalskad Ferrari P4 från 1967, enligt uppgift ett beställningsjobb från en kund någonstans i Europa.
– Digital teknik har gjort att förfalskare kan tillverka i princip vilken produkt som helst, uppger Authentics Foundation.
Även om Ferrarifallet är särpräglat är falska bil- och flygplansdelar vanligt förekommande. Sådana produkter är naturligtvis direkt livsfarliga, liksom piratkopierad medicin. Enligt BBC utgörs 80 procent av all medicin som säljs i Nigeria av kopior. De som utsätts för störst risker är inte oväntat fattiga länder som inte har råd med dyra mediciner. Piratmedicin säljer förvisso bra även i väst, inte minst i form av Viagra som idag är den femte mest kopierade produkten i världen.
10 000 euro för ett par solglasögon
I Italien har man tröttnat på att modehusens varumärken urvattnas och därför infört kraftiga böter för köp av piratkopior – så kraftiga att Konsument Europa gått ut med en varning till turister som tänkt köpa billiga märkesvaror på utlandsresan. Bland exemplen finns en svenska som greps när hon skulle köpa ett skärp på en marknad och fick böta 1000 euro, en norsk pojke som fick böta 900 euro för köp av en förfalskad klocka och en dansk kvinna som fick betala 10 000 euro efter att ha köpt ett par solglasögon.
Befattning med piratkopior är olagligt på många håll, men lagstiftningens innehåll varierar. Frankrike dubblade år 2005 maxstraffet till 300 000 euro eller tre års fängelse. Att som i Italien straffa köparen, även om inköpet skett i god tro, är dock än så länge ovanligt.
– Många modeföretag är baserade i Italien. Kanske är det därför som lagen är så hård där, säger Johan Rydberg på Konsument Europa.
Påståendet är inte taget ur luften. Handeln med plagierade skinnvaror – läs skor och handväskor – omsätter miljarder enbart i Italien. Versace, Dolce & Gabbana, Prada och Ferragamo har samtliga blivit utsatta för inbrott av pirater som stulit provexemplar från nya kollektioner.
Hög lönsamhet lockar kriminella nätverk
Får man tro Tullverket omsätter handeln med kopior 3 400 miljarder kronor per år, eller sju procent av världshandeln. Siffran kan också uttryckas som Sveriges BNP plus Ericsson och en handfull mindre börsbolag. Eller 6,8 miljarder Lacoste-tröjor.
Enligt Tullverket styrs industrin av kriminella grupper som ägnar sig åt narkotikasmuggling, vapen- och människohandel samt penningtvätt och som lockas av låga straffsatser och låg risk för upptäckt. Handeln med kopior sägs också vara tio gånger mer lönsam än droghandeln. Tullverket uppger också att man kunnat koppla vissa försändelser till Al Quaida och Hizbollah.
Kinesisk rätt är inte bara förlåtande mot piratkopiering – för straffbarhet krävs bevis för att varor för mer än 60 000 dollar tillverkats – den hindrar också utlänningar från att driva processer mot tillverkarna. Utländska advokatbyråer tillåts inte föra talan mot intrång i immateriella rättigheter i Kina, utan tvingas överlåta åt kinesiska byråer att utfärda stämningar.
När Ostindiefararen Götheborg förliste utanför Göteborgs hamn var skeppet fullastat med lyxvaror från Kina. Cirka tvåhundrafemtio år senare reser Kinas president Hu Jintao till Sverige för att tillsammans med kungen ta emot Götheborg III som seglat till Kina och tillbaka. Stiftelsen bakom projektet kallar kopian en ”symbol för handeln, det kulturella utbytet och vänskapen mellan Sverige och Kina”.
Replikan en pricksäker symbol för handeln mellan Kina och Europa. Det framgår inte av EU-kommissionens senaste sammanställning över beslagtagna piratkopior hur det står till med det kulturella utbytet och vänskapen mellan länderna. Att handeln slår alla rekord råder det inget tvivel om, även om det kanske inte var just handeln med kopior statscheferna hade i åtanke vid mottagningen i Göteborgs hamn.
”Alla vet att det är kopior”
Somliga väljer att bli sina egna ostindiefarare. På svenska modebloggar tipsas om vart i Kina man ska åka och vilka kopior man ska köpa när man väl är där. Jeans: 60-80 kronor. Canada Goose-jacka: 120-300 kronor. Ipod: ett par hundra.
Po Tidholm åkte för något år sedan med en grupp svenskar på en 72-timmars ”crazy shopping”-resa till Peking och redogjorde för sina erfarenheter i Dagens Nyheter (Shoppingresa i världens verkstad, DN 2006-12-10). Artikeln är underhållande – reportern guidas av ”Penn, as Sean Penn, the actor”, köper en Fjällrävenjacka och hittar en butik som stoltserar med foto på Laila Freivalds med handen i syltburken – men också illustrerande:
”Alla vet att det är kopior som säljs här… Känslan är berusande på flera sätt.”
Översvämningen av piratkopior i Europa hade naturligtvis inte varit möjlig om konsumenterna inte varit beredda att se mellan fingrarna när de tittar på prislappen. Det är inte av nöd medelålders svenskar betalar 10 000 kronor för att få handla Gucciväskor på Sidenmarknaden.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Bild: Scanpix
