Huruvida grovt sjöfylleri ska anses vara ett brott av sådan art att påföljden normalt ska bestämmas till fängelse, såsom är fallet med grovt rattfylleri, bör enligt hovrätten vara beroende av omständigheterna i det enskilda fallet.
En man som med över två promille körde på en båt och orsakade att en kvinna ådrog sig hjärnblödning slipper fängelse.
En 73-årig man åtalades för grovt sjöfylleri och grovt vållande till kroppsskada sedan han sommaren 2021 kört en motorbåt efter att ha druckit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgått till minst 2,03 promille.
Under körningen inträffades en olycka genom vilken den kvinna som också färdades i båten tillfogades en hjärnblödning. Enligt åtalet hade den 73-årige föraren, av oaktsamhet, tillfogat henne hjärnblödningen när han tappat uppmärksamheten på båtens framförande och orsakat olyckan. Med hänsyn till att han varit påverkad av alkohol under framförandet av en båt och härigenom orsakat nämnda olycka yrkade åklagaren att brottet skulle bedömas som grovt.
Dömdes till fängelse i tingsrätten
Hudiksvalls tingsrätt konstaterade att mannens erkännande av den åtalade gärningen stöddes av vad han hade berättat om sin berusning vid tillfället och sitt framförandet av motorbåten, samt den skriftliga utredningen och målsägandenas samstämmiga berättelser om vad som har förevarit.
Det ansågs utrett att 73-åringen efter förandet hade en alkoholkoncentration i blodet om 2,03 promille. Åtalet var till följd av det sagda styrkt. Gärningen bedömdes som grovt sjöfylleri och vållande till kroppsskada, grovt brott.
Tidigare dömts för alkoholrelaterad brottslighet
Mannen har tidigare dömts för alkoholrelaterad brottslighet i sjö- och vägtrafik. Tingsrätten konstaterade att han gjort sig skyldig till brott med ett straffvärde på fängelse två månader. Det förelåg, enligt domstolen, utifrån hans missbruk och gränsbrytande beteende särskild anledning att befara att han kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet.
Mannen kunde därmed inte dömas till villkorlig dom, även om den förenades med samhällstjänst. Den föreslagna skyddstillsynen med kontraktsvård bedömdes inte tillräckligt ingripande. Påföljden skulle därför bestämmas till två månaders fängelse.
Omständigheter i enskilt fall styr
Domen överklagades till Hovrätten för Nedre Norrland som instämmer i tingsrättens bedömning att straffvärdet för gärningarna uppgår till två månaders fängelse. Det finns varken på grund av återfall eller straffvärdet i sig skäl för att bestämma påföljden till fängelse. Inte heller vållande till kroppsskada, grovt brott, är ett brott av sådan art att påföljden normalt ska bestämmas till fängelse.
Frågan är då om det finns skäl att bestämma påföljden till fängelse med hänvisning till det grova sjöfylleriets art. Huruvida grovt sjöfylleri ska anses vara ett brott av sådan art att påföljden normalt ska bestämmas till fängelse, såsom är fallet med grovt rattfylleri, bör enligt hovrätten därför vara beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. I detta fall talar visserligen omständigheterna för fängelse, dock inte med sådan styrka att annan påföljd helt är utesluten.
Slipper fängelse
Handläggningen i hovrätten har dragit ut på tiden, bland annat på grund av ett stillestånd som uppgår till ungefär ett år och tre månader. Det innebär att 73-åringens rätt enligt Europakonventionen till en rättvis rättegång inom skälig tid har kränkts. Han ska därför kompenseras för detta. Vad som kommit fram om mannens personliga förhållanden talar för att han har ett övervakningsbehov ur kontroll- och stödfunktion. Det finns därför anledning att anta att en skyddstillsynspåföljd kan bidra till att han avhåller sig från fortsatt brottslighet.
Vid dessa förhållanden bedömer hovrätten att det finns förutsättningar att bestämma påföljden för 73-åringens till skyddstillsyn. För att uppnå önskvärd återfallspreventiv verkan ska skyddstillsynen förenas med särskilda föreskrifter för honom att genomgå behandlingsprogram och lämna nykterhetsprover. (Blendow Lexnova)
